Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från äldsta tider till midten af 1200-talet - §9. Rättskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 9. Rättskipning. 49
skref sålunda den äldre västgötalagen för tjufnad! men
öfverlämnade synbarligen exekutionen åt målsäganden eller
(alternativt) åt konungens representant.
* *
Den kungliga domsrätten, dels uppvuxen på frivillig- Konungs räfst
hetens grund dels rotad i konungens plikt att hålla frid AN
och styrka lag, med den straffrätt, som detta innebar, var,
såsom redan är nämndt, vid slutet af detta tidsskede er¬
känd, men om formerna för dess utöfning vet man
mycket litet. Den äldre västgötalagen afhandlar den icke;?
östgötalagen känner åter konungens räfst, som på Knut
Erikssons tid (senare hälften af tolfte årh.) skulle hållas
hvart tredje år. Den synes närmast ha tillkommit för
exekutiva ändamål, men något slags rättegångsförfarande
torde likväl där äfven ha förekommit: den kunde i vissa
fall alternativt anlitas. I det omständliga förhandlingssätt,
som landsrätten oftast föreskref, ingrep den kungliga doms¬
rätten förenklande och förkortande, den blef sålunda en
billighetsdomstol; däri låg en af orsakerna till den hastiga
utveckling den fick.? Sannolikt förutsatte dess utöfning
från början konungens personliga närvaro i landskapet och
dess laga kraft berodde på den auktoritet konungen kunde
äga. Äfven svealagarna innehålla mycket litet om den
kungliga domsrätten, men det är uppenbart, att den i dessa
landskap ännu tidigare gjort sig gällande än i Götaland,
då det redan i UL. heter, att konungen »sätter domaren
dom i händer.»
Utaf urkunderna framgår, att konungarna åtminstone Doméref.
sedan Karl Sverkerssons tid (midten af 1100-talet) utöfvat
domsrätt. Det är dock att märka, att de från denna tid
! »Sipen skal han déme til hogs ok til hang til draps ok
til dépe, til porfs ok til tizru, ugilden firi arvee ok eftimelende» heter
det i en af den dldre vistgétalagens gamla »>flockar» (PB., 3).
? Möjligen syftar dock det bekanta svartydda stillet i VGL I,
Retl., 3, härpå.
3 Jfr Ödberg, Karlsson, anf. afh.
Hildebrand, E. Sv. statsförfattningens hist. utveckling. t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
