Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
angelägenheter. Den sociala är det vanligen ständigt
förefintliga behofvet att med vapen häfda frihet och
lif i kampen med andra folk samt samlifvets kraf på
rättskipning. Uti folkens tidigare lif är
krigstillståndet mestadels permanent och krigets värf den
vigtigaste gemensamma angelägenheten, dernäst tvisters
slitande. Den som i dessa afseenden kunnat göra
sitt folk tjenster, måste nödvändigt komma att intaga
en ansedd och öfver mängden sig höjande ställning.
Det element, som sedan gifver denna ställning fasthet
och framför allt gör den ärftlig är — egendomen.
Privat egendom finnes hos jägar- och fiskarfolken
lika väl som hos de på högre kultur stående, men
de ting, som der utgöra föremål för eganderätten,
fångstredskap m. m., medgifva icke större samling
deraf på en hand. Detta kan först ske inom
herdelifvet, der hjordarna utgöra rikedomen, och ännu mer
på den fasta bosättningens stadium. Det är när
folken lärt sig bruka jorden, och i följd deraf
privategendom till den mer eller mindre fullständigt
genomförts, som ett hopande af egendomen på vissa
händer blir i större skala möjligt. Men större andelar
i den gemensamma jorden och större andel i
krigsbytet, det lefvande och det döda, lägga snart en
fast grund för den högre ställningen. Arfsrätten
kommer sedan till för att göra den personliga
storheten till familjens och slägtens; och så är den s. k.
naturliga aristokratien färdig.
Denna aristokratis förvandling till adel sker sedan,
när staten vanligen i konungadömets form erkänner
den och dess förvärfvade makt. Anslutning till
konungen samt konungatjenst blir i detta fall den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
