Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i skolan, och barnen få lära sig, hur de skola begagna
böckerna för att få upplysning om den eller den saken.
Bibliotekarierna, af hvilka de flästa i Amerika äro
kvinnor, ha bildat föreningar, som värka dels genom
årliga möten för hela landet, dels genom tätare
sammanträden för mindre kretsar. Föreningarna tillsätta ofta
stående kommittéer — t. ex. för att gemensamt med
ombud från lärarföreningarna värka för samarbete mellan
bibliotek och skola. Både i England och Amerika finnas
flera bibliotekstidskrifter. I Amerika få bibliotekarierna
sin utbildning i särskilda biblioteksskolor med kurser, som
sträcka sig öfver ett eller flera år. I England hållas
kortare kurser för bibliotekarier.
Biblioteken äro i allmänhet kommunala institutioner,
hvilkas förhållanden ordnas genom särskilda
bibliotekslagar, som bland annat tillåta kommunerna att utskrifva
en biblioteksskatt. Skattens storlek är stundom genom
lag begränsad, stundom öfverlåtes det åt kommunerna
själfva att bestämma, hur stor skatt de vilja utskrifva för
bibliotekens räkning. Kommunen tillsätter en kommitté,
som handhafver bibliotekets styrelse; i Amerika är det
dessutom vanligt, att hvarje särskild stat har en
biblioteks-kommitté, som på olika sätt stöder de kommunala
kommittéerna. Slutligen understödjas de särskilda staternas
biblioteksarbete af Förenta Staternas regering genom
undervisningsbyrån i Washington.
Naturligtvis kosta dessa bibliotek mycket pängar. I
de engelska städerna uppgår sålunda den årliga
biblioteksskatten till inemot 4 kr. för hvar tionde invånare. I
Amerika är skatten i några städer ännu högre. Men
dessa utgifter betraktas som lika naturliga som andra
utgifter till upplysningens fromma.
En betydande hjälp få biblioteken äfven från de
förmögna. Det är mycket vanligt, att en rik man, som vill
skänka sin stad en gåfva, låter uppföra en vacker
biblioteksbyggnad. Också i detta afseende går Massachusetts i
spetsen. En stor del af biblioteksbyggnaderna i denna
stat äro sådana gåfvor, ofta uppresta till minne af
gifvarnas föräldrar. Också som minnesvårdar öfver de
medborgare, som stupat i kriget mellan Nord- och Sydstaterna
ha bibliotek uppförts. Ingen har dock tillnärmelsevis skänkt
biblioteken så stora gåfvor som Andrew Carnegie. Intill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
