Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knäppa fast dina ögon densamma dagen
förrän solen går ner.
Nu gick han ändtligen, nu gick han för
alltid, utan att mera se sig om.
Gustafva såg efter honom så som man
med blicken följer en bortringlande
huggorm. Den förfärliga spänningen i alla
hennes lemmar och leder ville inte släppa sitt
tag. Ännu kunde han ändra uppsåt, koka
opp i raseri och skynda malmvägen till
Nissas för att söka hämnd på Viktor.
Han gick där i tåget som leder till
Kolabacken, så långsamt och lugnt som i ett
vanligt ärende. Var det en rymmare som
bar sig åt så där? Hur vågade han gå
där och dra benen efter sig när de höll
på att vakna i alla gårdar? Hvarför sprang
han inte för lifvet, hvarför sprang han
inte som en skotträdd hund!
Å nu — nu hade han afvägen till
Nissas bakom, sig, gick stadigt och lugnt
opp-för Kolabacken. Nu var det inget tvifvel
mer, han sökte ju skogen och landsvägen,
sitt rätta hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
