Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring sig, samlade sig all innerlighetens
styrka i hennes känsla kring denna ena
önskan: Om olyckan måste komma öfver
oss, måtte det då bli jag som får gå bort.
Inte han, inte han! Hvad ställer jag opp
om det tillstöter honom något ondt?
Långsamt rann natten förbi, en flod
med tunga vågor. Ute tystnade
hundarnas skall i den bleka dagningen, i stället
hördes tuppen bullersamt flaxa ner från
sin pinne på fähusvinden och klämma i
med ett viktigt galande — ett tecken åt
solen att hon fick tillstånd till uppstigning.
Ännu en stund låg Gustafva och
lyssnade afundsjukt till syskonens djupa,
takt-mässiga andetag; sen steg hon ur bädden
och klädde sig helt stilla. Väl tidigt var
det ju för morgonmjölkningen, men oron
dref henne ut i det fria.
Så försiktigt handterade hon dörrar och
lås att ingen vaknade. Det var hon glad
för, hon visste ju bättre än någon annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
