Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordströmskan kastade en forskande
blick åt Björkmans håll.
— I Körkan är det mörkt, sade hon.
— Det finns väl den som skyr ljuset den
här natten, tänker jag, en viss, som gärna
toge morgonrodnadens vingar och blefve
ytterst i hafvet, men se, så äro vi ock där
och innan hanen galit kan befallningsman
komma.
Österlundskan teg, men ökade på
farten.
Svängeln på Smiss’ brunn reste sig hög
och hemsk som en galge mot
natthimmeln. Det hördes några dofva slag,
äm-baret dunkade för en svag kåre.
Smissgumman sof sin tunga
brännvins-sömn. Hon var sen att öppna fastän de
nämnde både namn och ärende. Moster
lilla! sade Nordströmskan med len röst
och munnen tätt till dörrspringan.
Moster lilla, det är ju jag! Smissgumman
hade inga systerbarn i lifvet, men hon
kallades moster af hela byn. Hon var hundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
