Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - HÄXSKOGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Min goda fisk, du är som människans
hjärta, du spritter till ibland för att visa att
där ännu finns liv i de mörka djupen.
Med sådana preciösa liknelser förnötte
Jacob Casimir sin tid i stället för att tänka
på sitt åttonde kapitel eller fatta ett
avgörande beslut med anledning av Veronicas
tillärnade färd. I fråga om det åttonde
kapitlet inskränkte han sig till att känna
detsamma som en judisk kvinna vars kved
Herren tillslutit. Kring Veronica åter lät han
som vanligt en frodig vegetation av vaga
drömmars rankor spira upp.
Plötsligt kom han under fund med att
han frös i sin tunna sommarkostym. Han
hade låtit kanoten ligga stilla mitt inne i en
fuktig dimtapp. Här gällde det alltså att
paddla sig varm igen. Jacob Casimir gjorde
så.
Han såg sin möda lönad genom ett mera
växlande sceneri än förr, ån ringlade sig här
som en sårad orm. Än var det storskogen
själv som kom marscherande ända ner till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
