Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
möjlig), der man re t genus och difterentiæ specific», samt ur dessa i
förening slutar med nödvändighet från en af båda beroende bestämdhet hos
det ena spedes till en likartad ("analog") hos det andra: om af trenne
species det ena eger en bestimning till följd på en gång af sitt genas
och sin differentia specifica, så måtte det andra species ega samma (från
genus härflytande, generiskt tamma) bestämdhet, men modifierad
(specifikt olika) af dess differ. specifica.
d) regel eller lag för egenskaperna hos en series likartade subjecter
(eller de successiva egenskaperna hos ett sig förändrande subject) bero
af analogi: om nemligen egenskapernas beskaffenhet är analog med do
gifna specifika bestftmningarnes (eller vexlingarnes) och sålunda formen
för de förråt beroende af de tednare är densamma = lagen; hvarvid
analogien understödjes af induction om förhållandet mellan egenskaperna
och de gifna specifika bestämningarne är funnen genom jemförelse
mellan båda (inductoriskt); och hvarvid resultatet = lagen blir apodictisk
eller probabel, alltefter som inductionen och analogien äro fullständiga
och vetenskapliga, eller ofullständiga.
Anm. 7. Förklaringar eller bevis ex hypotheti: deduction af empiriskt
gifna facta enligt en allmän regel ur en förutsättning eller förutsatt grund
(,hypothes), eller uppvisande af en allmän lag för vissa data, bestående i
relationen mellan den och den förutsatta grunden (eller hypothésen), som
just derigenom blir probabel:
a) dervid induction (att ofta efter ett factom de ifrågavarande
inträdt) och analogi (ur andra, med de ifrågavarande likartade, data,
hvilkas grand är bekant) ofta tjena till vägledning; — i allt fall sjelfva
beviset egentligen en petitio principii (från post till propter) eller
hypothésen en fiction, ej ett begrepp — derföre blott sannolikhet, — och
deri skildt från det egentliga analytiska eller inductiva beviset;
b) sannolikhetsreglor:
a) att declarandum ej ur redan bekanta grunder skall låta pig
förklara — di öfverflödig;
ß) att hypothésen skall vara enkel och ej behöfva bihypotheser;
y) att den skall vara fri från motsägelser inom sig och med förut
erkända sanningar;
é) att declarandum otvunget och i alla bekanta fall derur kunna
de-clareras.
Anm. 8. Det mathematitha sannolikhetsbeviset utgår deremot från
den förutsättning, att ur en och samma hypothetiskt antagna grund
(eller med närvaron af samma factum) contradictoriskt motsatta följder
inträffa, och består i den, på antalet af de fall, i hvilka den ena, eller
den andra följden inträffat, grundade beräkningen för ett visst fall af
sannolikheten och sannolikhetsgraden af den ena, eller den andra följden:
a) osäkerheten härvid utgör alltså ovissheten, hvilkendera
combina-tionen af förutsättningen med de motsatta följderna skall blifva den
öf-versats, hvarunder det enskilda fallet subsummeras;
b) vilkoren för beräkningen äro:
a) att alla fall eller följder, som kunna inträffa om
förutsättningen finnes, äro bekanta (eller att möjligheterna innebära contradictorisk
motsats);
ß) att de äro lika möjliga;
c) sjelfva den mathematiska sannolikhetsberäkningen (calculus pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
