Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
dess föremål, — hvarigenom vetenskap skiljes från vetande
in ab8tracto (om dess föremål);
hvadan hvarje moment af mångfalden inom den
vetenskapen måste
a) ntgöra resultatet af en från principen fortgående
logisk determination;
ß) och genom denna inses såsom giltig.
c) consequens eller logiskt sammanhang: det (nyss
nämnda) förhållande mellan enheten och de särskilda momenterna
samt dessa sinsemellan, att hvartdera bland de sistnämndas
giltighet (evidens och nödvändighet) inses genom principen
samt flera eller färre af de öfriga momenterna (= hvarje
moment eller sats omedelbart eller medelbart följer ur
principen): tänkandet af hvarje moment är tänkandet af
principen samt flera eller färre bland de öfriga (såsom det
förstnämndas innehåll).
Anm. Liksom principen är grundsats, så alla andra momenter,
följdsatser. Samtliga satser i en vetenskap delas, i anseende till sin
betydelse deri och den närmaste grunden för deras visshet, i: a) axiomer:
omedelbart vissa, i sig, eller ur grundsatsen i den eller andra vetenskaper
(«secundära grundsatser*); b]theoremer, lärosatser: genom bevis ur
grundsatsen och de omedelbart vissa (samt flera eller färre medelbart vissa =
förut bevisade); c) postulater, omedelbart, samt d) problemer, medelbart
till sin logiska möjlighet begripliga uppgifter, men just såsom sådana ej
skilda från de förra (att de i geometrien skiljas, beror af att den tillika
är rumconstruction; dock äfven der ej såsom theoretiska och practiska
uppgifter: alla äro theoretiska, kunna användas practiskt); e)
eorolla-rier: ur en lärosats omedelbart vissa; f) scholier: parenthetiska följder
(bisatser); g) lemmata: lånsatser ur andra vetenskaper, som förutsättas
der bevisade.
Hvartill komma
d) — närmast såsom fordran vid framställningen —
ordning: att hvarje sats eger sin plats der den utgör följd
af de föregående, grund till de efterföljande (i allmänhet:
fortgång från det abstractare till det concretare), och, iden
mån sådant med detta låter sig förena, att närmast likartadt
innehåll sammanföres; samt
e) — såsom relativ fordran — fullständighet:
utveckling af alla följder ur principen (objectets uppfattning i alla
dess begreppsbestämningar, — så att slutet = början, i dess
bestämdhet).
§ 2. Logisk eller vetenskaplig method är sättet för
det verksamma tänkandets förfarande vid utvecklingen af ett
systematiskt vetande; hvilken, i sin fullständighet, består
i föreningen af:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
