Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
döda. Nu hade han fått blodad tand, och det
var icke längre tal om hemkomst till Finland.
Han slogs som en djäfvul i alla Rysslands
gränsfejder. Vid trettiotvå års ålder kommenderade
han egen bataljon; hans karriär var en saga,
som de äldre kadetterna berättade för andäktigt
lyssnande nykomlingar i Fredrikshamn, där
Alexander Weydel i tiden gått ut som primus. Det
påstods också, att kvinnointriger lågo bakom
hans lysande framgångar, och där nämndes i
samband med hans ett namn så högt, att
berättaren ofrivilligt sänkte rösten till hviskning.
Efter turkmenernas underkufvande blef
Alexander Weydel baron och generaladjutant. Icke
ens nu var hans ärelystnad tillfredsställd; han
smidde ständigt nya planer. Men på en razzia
i Turkestan sjuknade han plötsligt och dog i
en eländig håla utanför Samarkand, där
ohyran dröp ner från väggarna och kirgisernas
skrän skar i hans öron intill det sista.
Alexander Weydel hade bekymrat sig ganska
litet om hem och fädernesland. Det var därför
som ett slags försoningsoffer åt fosterjorden han
bestämde, att hans ende son skulle uppfostras
i finska kadettkåren. Mikaels mor, som efter
den första bittra besvikelsen i sitt äktenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
