Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Sammansättningens Egenskaper - § 5. Om Stilens Prydlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hafva någon naturlig motsvarighet i sjelfva det
afbildade föremålet,
4) Metaforen bör vara ädel, det vill säga, ej
förringa föremålet under dess värdighet, i hvilket
fall den blir oädel, låg, t. ex. Naturen kläder
sig om våren i en ny drägt, är en vanlig
metafor; men: Naturen får om våren en ny drägt
färdigsydd, låter ej säga sig, om icke i skämtsam
stil; ty metaforen är icke nog ädel. Solen badar
sig i böljan, säges icke olämpligt; men: Solen
tvättar sig i böljan, är en låg metafor. — Ett
motsatt fel emot det låga och oädla är det
svulstiga och öfverdrifna i metaforer, när de för
mycket upphöja ett föremål öfver dess verkliga
beskaffenhet.
Allegori är en fortsatt metafor, der
föremålet, utan att nämnas, föreställes under någon bild,
som liknar detsamma; t. ex. när David i 80:de
psalmen på följande sätt beskrifver, huru Gud
frälsade Israeliterna ur Egypten samt beredde deras
sällhet och tillväxt i det nya land, som de intogo:
Utur Egypten hämtade Du ett vinträd[1]; dref
folken undan och planterade det. Du beredde rum
för det, att det rotade sig fast och utbredde sig
allestades i landet. Bergen täcktes af dess
skugga, och qvistarne liknade den skyhöga Cedrens.
Det sträckte sina rankor till hafvet: till Eufrat
sina telningar.
Samma reglor, som gälla för metaforen, gälla
äfven för Allegorien, och den enda väsendtliga
skillnaden dem emellan är, att metaforen är
kortare och alltid förklarar sig sjelf, derigenom att
hufvudföremålet nämnes med sitt egentliga ord,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
