Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 12. Om Stil eller Skrifart - Om Periodens egenskaper - § 3. Om Periodens Styrka - § 4. Om Periodens Välljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 357
357 )
1408
tsving
en obehaglig enformighet och gifva stilen ett till-
gjordt skick.
S. 4.
Om Periodens Välljud.
Periodens Välljud består i dess lätthet för
uttalet och behag för örat.
Välljud kan betraktas: 1 ) såsom Välljud i
allmänhet; 2) såsom Uttryckande Välljud.
I.
Om Periodens Välljud i allmänhet.
Detta beror af tyenne omständigheter : först,
af hvarje särskilt ords behagliga ljud ; och för det
andra , af ordens hopställning.
A
) De särskilta ordens välljud består i en
jemn omvexling af rena vokal- och konsonantljud ,
af hvilka de förra gifva lenhet , de sednare styrką
åt orden. Genom för många konsonanters samman-
stötning blir språket sträft ; genom för mycken
uteslutning af hårdare konsonanter , vekt : det blir
äfven mindre behagligt, derigenom att dunkla ,
blandade vokalljud i orden förekomma ; sluteligen
är det ett hinder för välljudet , om ett språk har
för många enstafviga ord, hvilka merendels ljuda
tvert och afbrutet. I dessa afseenden äro språken
till sin ursprungliga sammansättning mer och min-
dre välljudande. Så är Hebreiskan med dess guttu-
raler (strupljud) , Tyskan med dess många sam-
manstötande konsonanter , Fransyskan med dess
näsljud , Engelskan med dess oklara vokalljud och
många enstafviga ord, mindre välljudande än Lati-
nen och Grekiskan. Vårt modersmål kan icke heller
i ursprungligt välljud mäta sig med de gamla spra
.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
