Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 11. Om Skiljeteckens Bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 325 )
Satser
ا
و
ر
ل
eniga
- ute
verkl
hjerst
Det
it ovar
upu→
For
chtil
af d
1. e
mbort
orsloser
er,
ergrif
stud
bygge
bakas
rekom
ersig
hare
till sjelf erfarit af en evig Förbarmare ; som betrak-
tar sitt lif, sin själs frälsning och sin jordiska
lycka, såsom oförtjenta skänker af hans hand; som
eldas af ett heligt begär, att kunna på allt upptän-
keligt sätt betyga honom sin tillgifvenhet; som
ställer efterdömet af hans skyddande ochförlåtande
godhet till mönster för sitt jordiska umgänge: en
sådan christen har igenom sin sinnesförfattning
den sanna menniskokärlekens anda och verksamhet.
-
Svenska folket, ännu nedsänkt i barbariets mör-
ker, utan vettenskaper , utan ordentliga lagar , utan
stadga i regementsförfattningen , hade sett en ny
religion införas i landet; hade sett sina gudar
föraktade , sina tänkesätt våldförda, sin dyrbaraste
egendom uppgå i rök och lågor; hade genom en
oundviklig följd af ett sådant förfarande tagit
eld, brutit samfundsbanden , söndrat sig i partier,
och sett sig snart i tvenne sekler ett rof för all
den förödelse , som religionshat, hämd , afund och
ärelystnad kunna åstadkomma. Gyllenhjelm , i
sitt fängelse framställer bilden af en dödlig, som
icke söker bedraga sig sjelf genom konstiga hug-
skott, icke andra genom ståten af en härmad styr-
ka; som böjer sin hjessa under ödets tyngd, och
som bär den; hvars uppförande , med ett ord, vi-
sar tålamodet i strid med missnöjet, men alltid
segrande, till ock med emot tiden. - Folkslagens
seder äro först rå, plumpa , barbariska ; sedan en-
faldiga, ohyfsade, harda; så upplystare , hyfsade
mildare; sist drifna till den högsta grad af utsökt
beqvämlighet i lefnadssättet , klokhet i uppförande,
finhet i umgänge, blidhet i tänkesätten.
Anm. Af de tvenne först anförda exemplen synes ,
att, då flera längre subjekter, eller långre delar af ett
enda subjekt medelst semikolon skiljas från hvarandra,
1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
