- Project Runeberg -  Svensk språklära /
322

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen: Syntaxen eller Läran om Ordens Sammanbindande till Mening - 11. Om Skiljeteckens Bruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 322 )
Semikolon och Kolon. Semikolon (Halfkolon),
som äfven kallas Comma cum Puncto (
;) , är i
allmänhet ett mindre skiljetecken än kolon. Huf-
vudregeln är således : Behöfves större skiljetecken
än komma , så nyttjas semikolon ; behöfves större
skiljetecken än semikolon , så nyttjas kolon.
Semikolon brukas :
1) Att åtskilja en längre försats från efter-
satsen , så vida deras underafdelningar icke utmär-
kas genom större skiljetecken än komma: Om det
är visst , att passionerna få sin form af tänkesät-
ten; så är det blott en rådande och allmän upp-
lysning, som förmår gifva dem den form och den
böjning, de till samhällets väl böra äga.
-
2) Att åtskilja flera längre afdelningar i en
sammansatt försats eller eftersats, i hvilket fall
kolon sättes emellan sjelfva för- och eftersatsen :
Då historien visar oss , att menniskorne under åt-
skilde lagar och stats-författningar varit mer el-
ler mindre lycklige; da sunda förnuftet säger oss
att lagar kunna vara bättre eller sämre: så måste
ju ett borgerligt tillstånd gifvas , som är förenadt
med de minsta olägenheter; en lagstiftning kunna
uttänkas , som hyser de minsta brister. Vill
själasörjaren blott behaga menniskor, för att af
dem vinna bifall eller draga nytta; söker han en-
dast, att med minsta ansträngning och mesta be-
qvämlighet sköta den tjenst , som ger honom uppe-
hälle ; förrättar han den som ett handtverk, bun-
det vid vissa föreskrifter och klockslag, utan hö-
gre beräkning än den, att i yttre måtto vara
ostraflig, och att, så fort ske kan , åter blanda
sig i fåfänglighetens bestyr och verldens förströ-
elser: ingen sann uppbyggelse skall han åstadkom-
ma, ingen varaktig tillfredsställelse skall han skör-
"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free