Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 9. Om Ordens Härledning och Sammansättning - Om Ordens Sammansättning - Om Sammansatta Ord med oskiljbara beståndsdelar - § 2. Om Slutformer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 235 )
§. 2.
Om Slutformer,
När sammansättningens sista del icke utgör ett
sjellständigt ord, kallas den en Slut
form. Hit kun-
na räknas , dels de nyss anförda exemplen af ord
lånade ur latinen eller fransyskan , dels en mängd
bildade efter tyskan ; t. ex. Vagnmakare , Sadelma-
kare, af det tyska Machen, Göra. Andra hafva fordom
utgjort sjelfständiga svenska ord , hvilka nu kom-
mit ur bruk, t. ex. Tillmäle , af det gamla or-
det Mäle , Röst , Tal ; Bedröfva , af det fordna
Dröfva, Störa, Oroa (på tyska Trüben) ; andra åter
äro svenska hopsättningsformer , som aldrig varit
särskilt nyttjade, utan endast blifvit bildade efter
analogien med andra sammansättningar. - Anmärk
vidare , att en slutform kan antingen vara hopfä-
stad vid ett föregående sjelfständigt ord , t. ex,
Rättsinnig; eller vid en oskiljaktig prefix : t. ex.
Vansinnig. Dessa slutformer äro , till sin gram-
matikaliska beskaffenhet , hildade antingen som
Substantiver, Adjektiver, Verber eller Partiklar,
Några af de vanligaste Slutformer äro :
–
A) För Substantiver :
-makare, -slagare , handlare , -verkare , (do
trenne sista af svenska verberna slå , handla , verka) ,
tjenande att utmärka personer till deras närings-
yrke, och någon gång till lynne och sinnes-
art: Stolmakare, Knappmakare, Skomakare , Korg
,
makare , Förslagsmakare , Krångelmakare , Messings-
slagare, Bleckslagare , Spannmålshandlare , Kram-
handlare , Handtverkare , Fyrverkare ; samt de der-
ifrån härledde på eri: Förslagsmakeri, Handtver-
keri, m. m,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
