Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 7. Om Verbet - § 2. Om Hjelpverberna - § 3. Om Konjugationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 161 )
att se, eller: Jag såg i går. Jag har fått höra , i st. f.
Jag har haft tillfälle att höra , eller: Jag har hört, o. s. v.
Anm. 2. Utom de anförda , kunna åfven några andra
verber i vissa talesått anvåndas såsom hjelpverber. Så-
dana åro Gå , Komma , m. fl.; t. ex. Jag går att (jag
skall) underrätta Er. Jag kommer nu att (jag skall nu)
omtala, o. s. v.
Anm. 3. Somliga hjelpverber antaga stundom egen-
skap af hufvudverber i en sats; t. ex. Han är en främ
ling
. Hon blef gift. Han kan ingenting. Det vardt
ljus, o. §. v.
Nej, tron mig: varelsernas Far
Till deras väl och vill blott detta.
Hans lag är enkel: gör det rätta!
Hans äras fordrans lycklig var.
$. 3.
Om Konjugationerna.
Konjugationerna , som åtskiljas genom supinets
ändelse , äro i Svenskan tre.
Första konjugationen ändas på at; t. ex. Ta-
lat, Älskat.
Andra konjugationen ändas på t efter konso
nant; t. ex. Lärt , Köpt.
Tredje konjugationen ändas på it; t. ex. Vun-
nit, Tagit.
Första konjugationen.
Presens ändas på ar.
Imperfektet
Supinum
ade.
- at.
ad.
Aktivet.
Passivt Particip
Indikativ.
Presens.
Konjunktiv.
Presens.
Sing. Jag kallar Sing. Jag må kalla, eller : Jag kalle.
Du kallar
Han kallar
Du må kalla , Du kaile.
Han må kalla , Han kalle.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
