Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 6. Om Pronomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 136 )
stället för : Det är vårt eget fel, om vi följe
m. m.
Anm. 1. Man brukar stundam En och annan, Ett
och annat, i betydelse af Någon, Nagra; t. ex En och
annan gång, Ett och annat exempel; Jag har talt vid
en och annan, hört af en annan , o. §
. V.
Anm. 2 Man nyttjar i bestämd form den ene eller den
ena, det ena, motsvarade af den andre -a , det andra , t.
ex. Den ene berättar så, den andre så. Den ena ef-
ter den andra. Det ena med det andra. Stundom
brukas den ena , den andra, i betydelse af den förre,
den sednare, t. ex. Den ena förenade ett ädelt hjerta
med ålderdomens förfarenhet ; den andra med ungdo-
mens eld: den ena van vid riksärendens förvaltning;
den andra dertill mera skickad af naturen. Afven i
pluralet t. ex. Inga rättigheter gifvas utan skyldigheter
i samhället äro de ena äfvenså heliga som de andra.
Anm. 3. Endera , Ettdera, gen. Enderas , Ettderas,
nyttjas både som substantiv och adjektiv , i betydelse
af Någon , Någondera t. ex. Endera af oss. Endera
dagen. Ettdera år stundom konjunktion i stället för
Antingen t. ex. Ettdera kunna meningar och skrifter
uträtta intet, eller kunna de uträtta både godt ach ondt,
•
3) Någon, neutr. Något, genit. Någons, plur.
Nagre -a; samt Någondera , neutr. Någotdera ,
genit. Någonderas, nyttjas både såsom substantiv
och adjektiv; t. ex. Någon af oss. Någon men
niska. Några menniskor säga. Någondera af
dem. Jag tycker ej om någotdera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
