Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 6. Om Pronomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 134 )
Hvad brukas äfven i stället för Det som; t.
ex. Allt hvad (det som) du vill att andra skola
göra dig, det gör du ock dem. Uppriktigheten be-
står deruti, att icke tala annat än hvad (det
som) man tänker.
Hvad menskligt är , bör menskan lida.
6
) Frågande Pronominer.
1) Hvilken böjes på samma sätt , som det re-
lativa pronomen , och nyttjas både som substantiv,
ensamt , och såsom adjektiv till ett substantiv ; t.
ex. Hvilken är denne mannen? Hvilken vishet
dömmen J mest tjenlig för en tänkande och in-
skränkt, för en känslig och lidande varelse? Äf-
ven ofta vid utrop ; t. ex. Hvilken man! Hvilken
vigtig förändring! -Genitiven Hvilkens , Hvars ,
nyttjas , likasom alla pronominers genitiva form ,
endast såsom substantiv ; t. ex. Hvilkens bild är
detta? Hvilkens är denna egendom?
Men hvad serafiskt sken , som slår mitt häpna öga!
Hvars , denna hjeltes blick,som strålarfråndethöga!
2) Hvilkendera, neutr. Hvilketdera, nyttjas
både såsom substantiv och adjektiv; t. ex. Hvil
kendera af begge bröderna är det? Hvilket-
dera är mera rimligt? Hvilkendera vägen är
den rätta?
Anm. Detta pronomen år sammansatt af hvilken och
dera, fordom derra eller therra, en gammal genitiv
i pluralet af den eller then , så att hvilkendera egenteligen
betyder hvilken af dem, och år bildadt i likhet med
latinens konstruktionssått: quis horum? Detsamma gål-
ler om Endera, Någondera , Hvardera , Ingendera, Beg-
gedera.
3) Hvem , Genit. Hvems , Dat. Hvem eller
at Hvem , Ackus. Hvem , Allm. böjd kasus, af Hvem ,
nyttjas endast såsom substantiv ; t. ex. Hvem har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
