Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 4. Om Substantivernas Gener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 109 )
Anm. Af konkreta ord på ing åro de flesta maskuliner ,
t. ex. Yngling, Penning , Tärning. Bland dessa kunna några
åfven nyttjas såsom communia; t. ex. Främling, Hedning
,
Affalling. Ordet Ting år i obestämd form maskulin uti
vissa talesått: en ting, ingen ting, någon ting för ofrigt
neutrum: hvart och ett ting ; samt alltid neutrum i be-
ståmd form, der det heter Tinget,
8) På kort an , t. ex. Väntan , Förtröstan.
Undantag: Lakan , Skarlakan, Sparrlakan , Pas-
man, Nedan, Nystan, Besman, Hemman, hvilka
i bestämd form tillägga et och äro neutrer.
ändas
Neutrer äro de ord , som i obestämd form
1 ) På skap, såvida de kunna böjas både efter
3 och 5 deklin.; t. ex. Herrskap , Sällskap, Adel-
skap , Fullmäktigskap , Grannskap.
2) På latinska ändelsen um, t. ex. Verbum ,
Collegium.
3) På i, när detta icke kommer från latinska
ändelsen ia , t. ex. Parti, Tryckeri, Geni. Undan-
tag Poesi, som är feminin.
4
) På kort on, t. ex. Lexikon, Smultron.
Undantag: Morgon, Afton, som i bestämd
form tillägga en och äro maskuliner.
5) Alla participiala substantiver på nde, under
betydelse af handling eller tillstånd ; t. ex. Ett
långt betänkande , Ett jemt talande , Ett starkt kö-
rande. Äfven några nominala substantiver på nde,
såsom Ärende , Hyende. Deremot är hvart och
ett participialt substantiv, som utmärker en per-
son , antingen maskulin eller feminin ; t. ex. En
Handlande , En Studerande, Den Svarande , Den
Berättande.
6) Främmande ord med tonvigt på sista staf-
velsen, och som kunna böjas både efter 3 och 5
deklinationerna ; t. ex. Arkiv , Qvartal, Magasin.
L འ ི་དབུས་མི་རད་རླམ་
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
