Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 4. Om Substantivernas Gener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 106 )
bemärkelse , vissa likheter i deras ändelse , ofta ett
blott godtycke, synas i språkens början eller un-
der deras utbildning hafva bestämt ordens gener.
Deraf kommer, att neutrum alldeles saknas i vissa
språk, såsom i Ebreiskan , Italienskan och Fran-
syskan, der alla ord antingen äro maskuliner eller
femininer; deraf kommer äfven , att samma ord
kan i särskilta språk vara af olika gener, t. ex.
Träd, Öde, äro i Latinen femininer (Arbor, Sors),
i Fransyskan maskuliner, och i Svenskan neutrer ;
Bord, Apple, äro i Svenskan neutrer, i Fransyskan
femininer, och i Tyskan maskuliner ; Qvinna, Flicka
äro i Svenskan femininer, men i Tyskan neutrer ;
Menniska är i Svenskan feminin , i de öfriga språ-
ken maskulin , o. s. v.
Svenska substantivernas gener kännes dels
af Bemärkelsen, dels af Ändelsen, och dels genom
Bruket.
A) Till följe af Bemärkelsen.
Maskuliner äro : 1) Männers namn , titlar,
embeten och yrken, t. ex. Carl, Herre, Officer,
Skrifvare, Bonde, Smed, Handlande.
Tag undan titlar på Råd, t. ex. JustitieRåd,
KansliRåd, som äro neutrer.
2) Namn på hannar bland djuren , t. ex.
Bock, Tupp.
3) De för hannar och honor gemensamma
benämningar, som ej slutas på a, nyttjade såsom
gemensamma, t. ex. Fågel, Fisk, Örn, Bäfver,
Hare, Lax, Fjäril.
Tag undan Gås, Sill, som genom bruket äro
femininer, samt Djur, Kreatur, Fä, Föl, Nöt, Ök,
Höns, Kryp, Kräk, Bi, Svin, Får, Lam, Kid, Le-
jon, som genom språkarten äro neutrer , likasom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
