- Project Runeberg -  Svensk språklära /
104

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen: Etymologien eller Läran om Ordens Arter, Böjning och Härledning - 3. Om Substantivet - § 3. Om Substantivernas Nummer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 104 )
a) Namnen på menniskans åldrar, utvertes sin-
nen, själsförmögenheter, affekter och passioner, mo-
raliska egenskaper och de mesta sjukdomar, t. ex.
Barndom, Ungdom, Ålderdom ; Syn, Smak; För-
stånd, Minne, Inbillning; Glädje, Vrede, Kärlek,
Hat; Klokhet, Ståndaktighet, Rättvisa, Ädelmod,
Kyskhet, Måttlighet, Afund, Lättja, Girighet, Hög-
färd; Pest, Lungsot, Gikt, Svindel, Podager, o. s. v.
Anm. Når något hithörande substantiv nyttjas i plu-
ralet , betecknar det sårskilta yttringar af någon själsför-
mogenhet, passion , dygd , o. s. v. , t. ex. Minnen af det
förflutna Glada, sorgliga, fåfänga Inbillningar.
b) Namn på väderstreck, språk, konster och
vettenskaper , t. ex. Norr, Söder, Öster, Vester ;
Svenska , Tyska , Fransyska ; Historie, Geografi,
Musik, Matematik.
Anm. Några ord , som beteckna en konst eller vetten-
skap, brukas stundom , under en viss inskrånktare be-
mårkelse, i pluralet, t. ex. Det gifves sanna och falska
historier, d. å, historiska berättelser; Jag har lästflera
geografier, d, å. geografiska läroböcker.
c
) Abstrakta ord på ändelsen an, t. ex. Begäran,
Förmodan, Verkan, Längtan, Väntan, Önskan.
d) Abstrakta ord på ändelsen sel, t. ex. Blyg-
sel, Födsel, Klädsel, Hörsel, Drätsel, Skrämsel,
Vigsel
, Trängsel. Deremot hafva ord på sel plu-
ral, om de antingen äro konkreta , t. ex. Pensel,
Rensel, plur. Penslar, Renslar; eller också om de,
fastän egentligen abstrakta , nyttjas i konkret be-
märkelse , t. ex. Körsel, Körslor.
3) De flesta Nominer, som beteckna någon
viss materia (de så kallade Materiella Nomi-
ner , Nomina Materialia
) , t. ex. Koppar, Tenn,
Aska, Sand, Mjöl, Kött, Beck, Tjära, Läder, Mar-
mor, Papper, m. fl. Några af dessa kunna dock
nyttjas i pluralet, för att beteckna flera arter af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free