Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 6. Om skiljaktigheterna mellan det regelbundna och det hvardagliga uttalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 74 )
t till n, s: Dronning ,
StassSekter, StassRåd,
Trossa, Spassera, Låssa.
2) af en eller flera kon-
sonanter i en lenare, fast-
än ej närliggande, såsom :
Bol, Gål, Gäle, Fjäl, Jen-
ka, Jumfru.
C) genom hvarjehanda
vokal- och konsonant-
förändringar, äfven-
somförkortningar och
hopdragningar:
Di, Dej, Mej, Sej ; Dan,
Dar, Far, Mor, Bror;
Råsstu, Basstu, Gill-
stu, Farstu; Östergylln,
Westergylln , Sörm-
land, Småln, Kolmåln.
Hit hörer isynnerhet
verbets nyttjande i sin-
gularet i stället för plu-
ralet , t. ex.:
Di ä, Di va, Di ska ; Vi
eller Di gaf, tog, såg,
stod, for, kom, lät, feck,
geck, sprang, kan, bör,
vill.
Drottning, StatsSekrete-
rare, StatsRåd, Trotsa,
Spatsera, Låtsa.
Bord, Gård, Gärde, Fjärd,
Jemka, Jungfru.
De, Dig, Mig, Sig; Dagen,
Dagar, Fader, Moder,
Broder; Rådstuga, Bad-
stuga, Gäldstuga, För
stuga ; Östergötland ,
Westergötland, Söder-
manland , Småland ,
Kolmorden.
De äro, De voro, De sko-
la ; Vi eller De gåfvo,
togo, sågo, stodo, foro,
kommo, läto, fingo, gin-
go, sprungo , kunna ,
böra, vilja.
Vara’t, Pröfva’t, Göra’t, Vara det, Pröfva det, Gö-
ra det,
Tro’n, Tron’a, Se’n,
Sen’a.
Tro honom, Tro henne,
Se honom, Se henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
