Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 2. Om Konsonanternas Uttal och Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 34 )
ledningar Christen, Christelig, o. s. v. , samt namn-
nen Christian, Christofer , Christina , Christianstad,
Christiania, och dylika ; samt uti orden Chor, Cho-
ral, Chorus, Cholera , med deras böjningar, sain-
mansättningar och härledningar. Vidare uti Tyska
städers namn , såsom Chur, München , Aachen , o. s. v.
b
) lent k eller tj framför e, i , uti åtskilliga
främmande namn : Cheops , China, Chili, Chimbo-
rasso. Dylika namn stafvas dock af somliga med
k, t. ex. Keops , Kina, m. m.
Anm. Att k brukas i stållet för ch både med hårdt
och lent ljud uti upptagna fråmmande ord, t. ex. Ka-
rahter, Karta , Kemi , Kirurg , Arkiater , se långre fram,
bokstafvenK.
c
) sch uti flera ur främmande språk upptagna
ord: Chalong, Charad , Chef
, Chikan, Chimer, Ko-
chenilj, o. s. v.
D.
D har vanligen sitt eget ljud : Der , Da, Draga,
God , Mild.
Anm. 1. D hores föga mårkligt:
a Framför j uti Djekne , Djerf, Djefvul , Djup , Djur,
och deras hårledningar.
b
) Nåst framför , då i samma grundstafvelse en an-
nan konsonant föregår d: Sagdt, Lagdt ; Qväfdt, Upp-
häfdt, Berömdt, Användt , Handtera, Landtlig, Landt-
man , o. s. v. Likaså i sammansatta ord, fastån ticke
hörer till samma stafvelse: Handtag , Eldtång, Stund-
tals , m. fl.
Anm. 2. Når d står nåst före t, och har en vokal
framför sig i samma stafvelse , så uttalas det som t,
så att dt i detta fall ljuder som tt: Godt , Bredt , Vidt,
Lydt, Födt , Stödt (lås : Gott , Brett , Vitt, Lytt , Fött,
Stött
), o. S. V.
Anm. 3. Alldenstund d emellan tvenne n, eller emel-
lan n och s , år tungt att utsåga , så utelemnas det, för
ett mildare uttals skull , alltid i dagligt tal , ofta äfven i
det högtidligare, t. ex. Blandning, Vändning, Invändning,
Användning, Landsändar , Landsherre , Utomlands , o, s.N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
