Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 2. Om de särskilta Bokstäfvernas Uttal och Teckning - § 1. Om Vokalernas Uttal och Teckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 17 )
1:0 E med slutet ljud:
a) När e utgör en stafvelse för sig sjelf: E
tändig, E-mot.
b
) När det slutar ett ord eller en stafvelse:
Le, Se, Nöje, Silke, Be-sinna, Re-ge-ra.
c) Merendels framför enkelt ljudande konso-
nant : Hel, Bred, Lef
, Enhet, Menlig; (om un-
dantagen, i hvilka det ljuder som långt ä, se ne-
danföre).
d
) Alltid framför dubbelt ljudande konsonant
i böjningar af de ord , som uti stamformen hafva
slutet e, såsom Sett, af Se; Skedd, af Ske; Bredt,
af Bred; Fett, af Fet.
e) Ofta framför dubbelt ljudande konsonant i
stamord: Eld, Hem, Rem, Beck, Streck, Veck,
Knekt, Skepp, Hers, Vessla, Tresk, Spelt, Krets,
Spets, Vefta, Fresta, m. m.; samt i deras härled-
ningar och sammansättningar : Hemman, Eldig,
Remtyg, Spetsfundig, o. s. v.
2:0 E med öppet ljud , likt ä, dels långt,
dels kort.
E ljuder som långt ä:
Uti prefixet er: Erfara, Erhålla.
b
) Framför rl: Verld, Perla, Merla, Ferla,
Erla
c) I några andra ord framför enkelt ljudande
konsonant : Der, Det, Med (preposition) , Jern ,
Gerna, Pregla, Tjena, Djekne, ihjel, Stjerna
, o.
s v. Hit höra åtskilliga ord , hämtade ur främmande
språk , såsom Sfer, Bresch, System, Karakter, m. m.
E ljuder som kort ä:
a) Framför dubbelt ljudande konsonant, dels i
grundstafvelsen af en mängd inhemska ord: Herre,
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
