- Project Runeberg -  Svensk språklära /
10

(1836) [MARC] Author: Lars Magnus Enberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen: Ortografien eller Rättskrifningsläran - 1. Om Bokstäfver och Stafvelser i allmänhet - § 5. Om Långa och Korta Stafvelser - § 6. Om Grundstafvelse och Skrifstafvelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

( 10 )
af dem är kort, d. ä. uttalas hastigare än i Mål,
Smyg, Sak
, Vig.
Deremot blir stafvelsen kort, när både vokalen
och den efterföljande konsonanten uttalas hastigt, utan
tryckning eller uthållning på någondera , t. ex. slut-
stafvelsen i Fägnad, Trolig, Tallrik, Segel, Lagom,
Senap, Fruktan, Lagar, Pennor, Tagit, Gillat; äf-
venså mellanstafvelser , såsom andra stafvelsen i
Frest-el
-se, Synn-er-lig. Likaledes blir en staf-
velse, som utgöres af en enda vokal, eller slutas på
vokal , alltid kort , då uttalet ej fordrar någon
uthållning på densamma , t. ex. första stafvel-
sen i E
-mot, I-genom, Be-stå, Ge-hör; den andra
i Fri
-a, Ro
-a, Tal-a, Lär-a, o. s. v.
I följd af anförda grunder äro således både
andra och tredje stafvelsen korta i orden Fre-
stelse, Synnerlig, Aderton. Likaså uti Fiender,
Vännernas , Himmelen , Älskande , Blomstrande
O. S. V.
S. 6.
Om Grundstafvelse och Skrifstafveise.
Grundstafvelse (Naturlig stafvelse, Stam- eller
Hufvudstafvelse) kallas den stafvelse , som utgör
ett enkelt ords väsendtliga beståndsdel och ut-
trycker dess grundljud vid det rätta uttalet. De
stafvelser åter, som tilläggas efter grundstafvelsen ,
kallas Tilläggningsstafvelser. Grundstafvelsen slu-
tas oftast på konsonant, och vanligen räknas till
grundstafvelsen så många konsonanter, som beqvämt
kunna sammanläggas och uttalas med sin vokal, t. ex.
Vår-en, Ros-en, Quinn-a, Dygd-er, Makt-en, Herr-
ar, Vigt
-ig, Lyck-lig, Alsk-a, Vink-a, Skämt-a,
Tyst-na, Hviss-la, Bull-ra, Bort-a, Synn-erligen
;
BRITISHO
FEBI

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:14:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprklara/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free