Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kort öfversigt af Svenska Språkets historia - Första Tidehwarfwet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
mindre underligt, såsom härrörande dels af olika
uttal i särskilta provinser, dels af okunnighet hos
dem, som ristade runórna *). Naturligtvis var
äfven språket till sitt ljud mera hårdt och till
ordförrådet mera inskränkt , än i en,
en sednare tid.
Dock började redan dess omfång utvidgas genom
en mängd nya ord, med hvilka den christna lärans
förkunnare riktade detsamma. Sådana ord till-
skapades dels genom svenska sammansättningar,
såsom: Radband, Skärseld, Vigvatten, dels genom
lån ur Latinen och Grekiskan , såsom : Altare, Fest,
Kloster, Kors (skrefs i början Kross , af Crux
)
Funt, Oblat, Tempel, Testamente, Bibel, Biskop,
Engel, Kyrka, Prest, Psalm, Kanik, Predika, Sig-
na, Skrifva, o. s. v. Troligen öfverfördes äfven
ord från Tyskan och Engelskan, men hvilka så
fullkomligt införlifvades med Svenskan , att det
numera är svårt att dem med säkerhet urskilja **).
*) Det korta ordet Efter finnes på runstenar tecknadt
på 28 olika sått: Abtir, Ebtir, Ibtir, Ubtir, Aftar,
Eftar, Ifti, Uftar, Aptir, Eptir, o. s. v.; Bonda
(ackusativ af Bonde) tecknas: Bunta, Bonta, Buanta,
Boanta, Buonta, Bounta, o. s. v. , och Sten omsom
Stain, Stahin, Stan, Ston, Stin, m. m. Annu i
13- och 1400-talets munkskrift förekommer partikeln
Efter på 17 olika sätt stafvad.
**
) Ihre slutar afhandlingen om första tidehvarfvet med
det yttrande, att Isländskan, åfvensom Orsa-, Mora-
och Elfdals-dialekten, i Dalarna, anses mest nårma
sig till det åldsta språket. Med anledning håraf, må
den allmänna anmärkning göras, att i denna histori-
ska öfversigt det egentligen är fråga om Skriftspråket
och dess oden, sådant det af ånnu för handen varande
prof kan bedommas , men icke om de sårskilta dia-
lekter, som i vissa landsorter talas, och som bibe-
halla många af det gamla språkets både ord och for-
mer, hvilka långesedan försvunnit ur skriftspråket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
