Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - Herborist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö7
som studiematerial. Herborist,
ört-kännare.
Hereditärius, lat., arvtagare.
Heri-tage, fr. (1. -täsch), arv.
Heredi-tär, ärvtlig.
Heresi, gr., irrlära, kätteri.
Heré-tisk, irrlärig, kättersk.
Hérkules, se Herakles. Herkülisk,
jättestark, jättelik.
Herm, gr., stödjepelare av sten 1. trä
i fyrkantig form, avsmalnande
nedtill o. upptill slutande i ett huvud.
Hermafrodit, gr., individ med både
manliga o. kvinnliga könsorgan.
Hermafroditi’sm, förekomst av han-
0. honorgan hos samma individ,
särdeles bland de lägre djurklassema.
Hermandåd, sjp., föreningar som i
Spanien under medeltiden vakade
över den allmänna säkerheten; i
nutida betydelse: polisins itutionen.
Hermelin, zooL, vit vessla; detta djurs
pelsverk, vars begagnande länge
ansetts som ett furstligt prerogativ.
Hermenevtik, gr., tolkningskonst.
Hérmes, gr. myt.^ olympiska gudarnes
budbärare, uppfinningarnas o.
förvärvets gud.
Herraetik, gr., den hemliga konsten
att göra guld, o. vars utövare
alltid arbetade inom väl lyckta dörrar.
Hermetiskt sluten, omsorgsfullt
till-lyckt.
Hermitage, fr. (1. -täsch), se
Ere-mitage,
Hèrnia, lat,, läk., bråck; inälvornas,
särskilt tarmarnes utträdande ur sitt
läge genom tarmkäxets bristning.
Hèros, gr., hjälte. Heroisk,
hjältemodig. Herofsm, hjältemod.
Herostràtisk, gr., namnkunnig genom
illdåd.
Hérpes, gr., blåssjukdom å huden,
bältros, ref-orm.
Herpetologi, gr., läran om reptilerna.
Herse, fri o. självständig landskaps-
1. ättarhövding, under Norges
forntid namn på en gängse värdighet.
Hertig (ty. herzog), betecknade
fordomdags härförare; i nutida
betydelse : titel för vissa regerande
småstatsfurstar; titel för svenska
prinsar; högsta adliga titel i Frankrike,
England m. fl. stater.
Hertig-döme, det land över vilket en her-
tig regerar, 1. det landskap, efter
vilket han bär titel. Hertiginna,
en hertigs gemål.
Hesitéra, lat., tveka, draga i
betänkande.
Hesperiderna, gr. myt., nattens
döttrar, vilka i sagolandet i den
västliga oceanen vaktade gyllene äpplen.
Hésperos, gr., aftonstjärnan, planeten
Venus.
Hestia, gr, myt., den husliga härdens o.
jungfrulighetens gudinna, lat. Vesta.
Heterarki, gr., främmande övervälde,
utländskt ok.
Heterodöx, gr., avvikande från den
antagna religionsläran, fritänkande,
irrlärig. Heterodoxi, fritänkeri,
irrlärighet.
Heterogen, gr,, ej likartad alltigenom.
Heterogenltèt, olikartad
beskaffenhet. (Mots. till homogen,
homogenitet).
Heterolög, gr., bestridd, ej
överensstämmande med allmänna begrepp.
Heteromorfi, gr., en o. samma kropps
uppträdande i olika kristallformer.
Heteromonl, gr,, påtvingad
styrelseform.
Hetmän, ^ol., truppanförare; chef för
kosackhorder, vare sig
nomadiserande 1. bofasta = Atamän.
Hetär, gr., väninna, älskarinna; fal
kvinna. Hetäria, vänförbund,
sammanslutna föreningar i olika syften.
Hevristik, gr., uppfinningskonst.
Hev-ristisk, uppfinningsrik. "Hévreka!"
1. "Eureka", "jag har funnit det!"
matematikern Arkimedes’ bekanta
utrop.
Hexaèder, gr„ kristallform,
begränsad av sex lika stora kvadratytor;
kub, tärning.
Hexagön, gr., sexhörning.
Hexago-nal, kristallform av regelbunden
sexkantig pelare.
Hexakord, gr., skala med sex
tonsteg; sexsträngat instrument,
Hexameter, gr., versslag av sex
versfötter, varje taktdel bestående av
tre stavelser, här o. där en
två-stavig del, ehuru på tretakt,
inskjuten o. med betoning på
takt-delarnes första stavelse.
Hiätus, lat., det språkliga
sammanträffandet av tvänne vokalljud vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
