Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Domicil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Domicil, lat.^ hemvist, bostad; den
ort, där en växel infrias. Jfr växel.
Dominant, lat, mus., den ton som
näst grundtonen gör sig mest
gällande o. varpå den toniska
utvikningen vilar.
Dominera, lat, behärska, hava högt
läge över; härska, befalla över.
Domino, ital., herre, prästman; en
maskeraddräkt.
Don, s^. (port. Dom), herre. Donna,
fru, härskarinna, hedersbenämning
för folk av stånd i Spanien o.
Portugal. Namn på en flod i Ryssland.
Donation, lat., gåva, som blivit
lagli-gen fastställd. Donera, bortskänka.
Donator, givare, en som gjort ett
förordnande.
Don Juan, skämtsam benämning på
en kurtisör.
Donquijoteri (efter den äventyrUge
riddaren Don Quijote av la Mancha),
överspänt, dumdristigt företag.
Dormitiv, lat., läk., sövande medel.
Dorsäl, lat., som har avseende på
ryggen.
Dos 1. dosis, lat., sats, bestämd mängd
av ett läkemedel, som för varje
gång bör intagas.
Dossèra, fr., slutta, luta; göra
sluttande. Dossèring, lutning.
Dotatiön, lat, hemgift; anslag till
stiftelser o.
välgörenhetsinrättningar. Dotera, begåva, anslå
underhåll, vanligen "donera".
Doublure, fr. (1. dubblyr), fodertyg;
groft, lösare vävt kläde.
Doucement, fr. (1. du sm äng),
varsamt, milt, sakta.
Doxologi, gr., lovprisande av någon,
framförallt Gud; slutorden i "Fader
vår"; lovsång.
Doyen, fr. (1. dåajäng), den älste
av diplomatiska kåren.
Drabant, ty., löpare; person, hörande
till livvakten; biplanet, måne.
Dragomän, turk., tolk.
Dragon, fr., lätt beväpnad kavallerist.
Dragonäder, de förföljelser
huge-notterna i Frankrike under Ludvig
XIV:s tid måste utstå, o. vartill
dragoner användes.
Drake {gr. Drakon), ett fabeldjur,
som tänktes eldsprutande samt
förgett med bevingad o. klobeväpnad
ormkropp; namn på de fornnordiska
vikingaskepp en.
Drakönisk, gr., alltför sträng (säges
om hård o. blodkrävande lag, i
likhet med dem av arkonten Drako i
Atén stiftade).
Drakma, gr., mynt i Grekland (72
öre) à 100 lepta. Fordom
medici-nalvikt (3,75 gr.) i Sverige m. fl.
länder.
Dräm, gr.., skådespel. Dramatik,
skådespelsdiktning.
Dräma, gr., uppträde, handling.
Dramatisera, gr., överföra i
skådespelsform. Dramatiker,
skådespelare, iscensättare. Dramaturg,
skådespelsförfattare.
Drapa, ett fornnordiskt versslag med
alitterationsrim; äreminne över
någon ryktbar person.
Draperi, fr., konstnärligt ordnad
klädsel av rum o. föremål. Drapera,
smakfullt bekläda. Drap {1. dra),
kläde, tyg.
Drapp, tekn., kläde i flerskäftat
mönster.
Drastisk, realistiskt uttalande, ofta
löjeväckande; realistiskt konstverk.
Draugar, nord. myt, spöke 1.
gengångare.
Drawing-roöm, (1. dråing-rum),
sällskapsrum, salong.
Dreja bi, sjöt., manöver, medelst
vilken man söker hindra fartygets
gång genom att ställa seglen, så
att de motverka varandra.
Dressera, fr., inöva till någon
färdighet (särskilt djur). Dressyr,
inövning till det mekaniska utförandet
av någon färdighet.
Dréssin, fr., ett medelst handkraft
framdrivet fordon å järnväg.
Drill, ital., mus., ett jämt o. hastigt
anlöpande växelvis av tvänne vid
varandra liggande toner med den
angivna tonens tidslängd.
Drouge, fr. (1. dråg), 1. drog, icke
förarbetade apoteksvaror, särskilt
medicinalväxter.
Dromedar, zool., enpucklig kamel.
Drömon, gr., kapplöpningsbana i det
gamla Grekland.
Drosera, lat. Ut., "flugfälla", ett
insektätande växtsläkte.
Drots, gammalsv., fordom högsta äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
