Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Definiera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Definiera, lat., bestämma, förklara,
giva ett bestämt begrepp om en
sak. Definition,
begreppsbestämning.
Definitiv, lat., slutlig, avgörande,
bestämd.
Deflegmatisera, gr., kem., genom
avdunstning avlägsna överflödigt
vatten ur en vätska.
Dèfluèra, lat, falla av (om hår).
De-fluxiön, avflytning, t. ex. vid
anfall av snufva.
Deformitèt, lat., vanskaplighet,
missbildning.
Degagement, fr. (1. degaschmàng),
inlösen av ett löfte, befrielse från
ett trångmål. Degagèra, lösgöra:
befria.
Degenerera, lat. urarta, försämras
vansläktas. Degeneration, urartande,
försämring.
Degorgera, fr. (1. -scliéra)^ öppna
af-lopp, låta bortrinna; urringa en
klädning i barmen.
Degoüt, fr. (1. degu), avsmak,
vedervilja.
Degradera, lat., avsätta, nedflytta
någon från högre till lägre plats;
nedsätta ^någon i värdighet.
De-gradatiön, nedsättning, förlust av
titlar o. värdigheter.
Degré, fr., grad; vetenskaplig
indelning i en viss skala.
Degressiön, lat., fortgående
avminsk-ning t. ex. av skatt.
De gustibus non est disputandum,
lat. ordspråk. Man må ej
disputera om tycke och smak.
De integro, lat., från början, ånyo.
Dèis’m, lat., förnuftsbegrepp om Guds
tillvaro utan allt ingrepp i
världsordningen. Deist, förnuftstroende.
Déjüner, fr. (1. deschönè), frukost.
Déjüner dinatoire (1. -tåär),
frukostmiddag. Déjünèra, frukostera.
De jüre, lat., på grund av lag.
Dekäd, fr., antal av tio dagar; införd
i franska republikanska kalendern.
Dekadàns, fr„ förfall, avsigkommet.
Dekagön, gr., tiohöming.
Dekagram, gr., 10 gram.
Dekaliter, gr., 10 liter.
Dekalög, gr., de tio mosaiska
sedebuden.
Dekameter, gr., 10 meter.
Dekampèra, lat., bryta upp; taga till
flykten.
Dekan (1. Dekanus), ^r., anförare för
tio. — Andlig titel, biskopens 1.
prostens närmaste man.
Dekantéra, laf., hälla sakta av, skilja
från bottensats. Avhälla ur kärl
utan pip 1. hals. (Decantera.)
Dekapitèra, lat., halshugga, avslå det
översta å en pelare.
Dekapöd, gr., tiofoting, ett till
blötdjuren hörande specimen.
Dekatéra, fr., genom ånga borttaga
pressglansen från tyg.
Deklamera, lat., på konstnärligt sätt
föredraga en litterär produkt.
Deklamation^ konstnärlig uppläsning.
Deklamator, en som föredrager ett
poem 1. dyl.
Deklaration, lat., förklaring;
kungörelse; uppgift vid
betalningsinställelser ; förteckning över gods vid
tullstationer. Deklarera,
tillkännagiva; förklara; lämna uppgift.
Deklinera, lat., böja; förfalla; avtaga;
missvisa (om kompassen).
Deklination, böjning; avtagande;
avvikelse.
Deklinäbel, böjlig.
Dekokt, lat., avkok;
medikaments-form, som erhålles genom drogers
urkokning i vatten.
Dekollettèra, fr., urringa, blotta hals
0. barm.
Dekolorèra, blekna; avlägsna
färgämnen från en yta; bleka.
Dekomponèra, lat., sönderdela en
sammansatt kroppsdels enkla
beståndsdelar.
Dekonfityr, fr., nederlag, stor
motgång.
Dekontenancera, fr., sätta i bryderi;
bringa ur fattningen.
Dekoration, lat., prydnad; försköning;
ornament; ordenstecken;
teatermålning. Dekorera, förse med
prydnader; försköna; bekläda med en
orden. Dekorativ, som tjänar till
prydnad. Dekorator, en som målar
1. anordnar prydnader, teatermålare
Dekreditèra, lat., omintetgöra någons
kredit, nedsätta någons anseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
