Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den andra nyckeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ANDRA NYCKELN
var ordningen själv och visste på pricken var hon hade
de få nödvändiga artiklar man tar med sig. Men det
konstiga med dem var, att om hon skulle lämna Lars
Johan, upphörde de i samma ögonblick att vara
nödvändiga för henne. Utanför hans dörr och med den
stängd efter henne skulle hon, dumt nog stiga in i
tomma intet.
Reträtten var alltså avskuren.
Hon satt där och undrade hjälplöst hur hon kommit
att bli en så usel och olycklig person. Det hade inte
alls sett ut så från början. Hon hade ansetts som en
god karaktär. Och spioneriet på mannen hade synts
rätt oskyldigt, så länge det var en hemlighet. Innan min
orätt, hade hon sagt sig, är upptäckt, är den inte till.
Nu var den till. Och aldrig hade hon drömt, att
den skulle te sig så gemen. En dundrande synd bör
åtminstone ge skamliga fröjder eller någon makt och
fördel. Hennes hade bara vållat henne lidande och
slutligen döden.
Alla husets dörrar gnällde, hon hade med berått mod
underlåtit att smörja dem. Nu hörde hon hur Lars
Johans dörr gnällde upp och igen. Det var väl
dödsfienden som ville övertyga sig om att hon inte
spionerade. Han kunde ju inte veta, att hon inte hade någon
anledning att söka lista ut något mera i denna värld.
Nu, när det var för sent, visste hon att en spion aldrig
kan få tag i något som är värt att veta.
Hon hade visserligen egenmäktigt skaffat sig
noggrann kännedom om sin mans affärer, dem han av
någon orsak höll hemliga för henne. Och hon hade
sett många av hans stämningar reflekterade i de brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
