Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kvinnan - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA KVINNAN
så som nationen väntar att ni ska. Och vad pressen
kommer att göra mycket av er till allas vår glädje. Ni
kanske kommer att bli min efterträdare, ledare av
Amerikas kvinnor!
Och då Joan inte såg värst imponerad ut av denna
framtidstanke, tillade hon: — ja, ni tror mig inte, men
det är fullkomligt sant.
Idiot, tänkte fru Nelson Brown, denna kvinna låter
inte muta sig. Och hon tillade: — fröken Richardson
fäster sig nog mest vid om hon ökar eller stryper sina
möjligheter att verka för fabriksarbeterskan i
parlamentet.
Joan märkte nog att av de två var fru Nelson Brown
den farligaste. Det var lätt att komma till rätta med
den gamla damen, som förenklade problemet till
frågan om Joan Richardsons personliga succé eller fiasko.
Om det inte gällt något krångligare än att avstå från
personlig ära och popularitet, så hade det inte varit
svårt att besluta.
Hon betraktade dem båda med ett förbryllande
uttryck av medlidande. De försakade ju sin nattsömn
blott för att befästa henne i den position de ville driva
henne ur. Hon förlät dem, bara de ville gå sin väg
och lämna henne i fred att ta av sig de alltför trånga
vita sidenskorna.
Men de ville tydligen inte gå, de kunde inte sätta
sig in i att inte de två skulle klara denna lilla person
från västern, denna fröken Okänd. Motståndet retade
dem, de upprepade sina argument, var och en i den
linje hon valt, förstorade och färglade dem. Och då
smicker och löften inte längre tycktes hjälpa, hotade
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
