I dessa tider här diskuteras
barocka frågor af alla slag,
här skrifves lagar ochi reformeras
som lefde världen sin sista dag.
Dock ibland alt som är snedt och galet
det pekar rakast åt hospitalet
att kvinnan sysslar med politik —
må Gud förlåta så dum taktik.
Det dumma stycket! Att styra staten
begriper hon ej ett enda grand.
Nej, sopa golfvet och koka maten
och stoppa strumpor och fläta band,
och borsta stöflar och tända gasen,
och lära ungdomen med karbasen
en smula folkvett är kvinnans lott;
men politiken är mannens lott.

Men säg, du grymme, bör mig ej gifvas
af mänskovärde den minsta grad?
Skall ej en bokstaf af mig få skrifvas
på lagens helgade pappersblad?
Skall jag väl endast en stum slafvinna,
i dina budord mig taligt finna?
Har icke skaparen gifvit mig
förnuft och sinnen såväl som dig?