Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vsevolod Ivanov: Barnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNET
85
En gråskäggig gubbe föll av hästen med huvudet
i en kittel. Kitteln stjälpte, och skållad skrek han med
tjock röst.
En raggig hund stod bredvid med svansen inklämd
mellan benen. Stack försiktigt ned sin hungriga käft
i den varma mjölken.
Stona gnäggade gällt. Förskräckta, som om vargar
voro i närheten, rusade fåren hit och dit i sin
inhägnad. Tungt, liksom andfådda, andades korna.
Kirgisiskorna lade sig ödmjukt på rygg vid åsynen
av ryssarna.
Drevisenin skrattade uppsluppet:
— Är vi hingstar, va?... det är väl inte alltid
vi behöver ...
Hastigt mjölkade han i en flat, österrikisk flaska,
och smällande med nagajkan jagade han tillsammans
korna och kalvarna. Kalvarna, som släppts lösa,
grepo hastigt tag i spenarna med stora, hungriga
gap och slogo huvudet mot de mjuka juvren.
— Hungriga rackare!
Och Drevisenin drev korna framför sig.
Afanasij Petrovitj sprang ännu en gång runt
by-lägret och skulle just följa de andra — men kom
plötsligt ihåg:
— Jag måste ha en napp! Nappen har vi’ glömt!
Han kastade sig in i tälten för att söka efter en
napp. Det var kolsvart. Han grep ett brinnande
vedträ.
I ena handen sprakade vedträt, i den andra höll
han revolvern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
