Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och taga så brödet ur munnen på dess barn i eget
land. Vi läste nyss, hurusom de tyska fabrikanterna
af stålskenor kunde i Birmingham och London
underbjuda de engelska verkstäderna. Och det är
bekant, att på de engelska kontoren unga tyskar, på
grund af större språkkunskap och arbetsamhet och
mindre anspråk ej sällan taga platser från infödde.
Detta har som intet annat i alla lager af
befolkningen väckt den döfva misstämning, som föder
nationalhat.
Härtill kommer den rent politiska frågan om
herraväldet på hafvet. England utöfvade
länge ett af ingen medtäflare bestridt sådant. Det
engelska världsväldet byggdes upp härunder och
hvilar härpå. Åtminstone anse Engelsmännen så. Med
misstänksamhet och ovilja se de andra folk och
särskildt Tyskarne uppträda som makt på hafvet. Under
senaste år har detta skett med mycken styrka. Ännu
1898 förhöll sig Tysklands flotta till Englands som
1:6,3; för närvarande beräknas förhållandet som
1:2,1. Däraf förbittringen och förskräckelsen å engelsk
sida. Ty som en engelsk statsman nyligen yttrade, »för
oss är en stark flotta en lifsbetingelse, för Tyskland en
lyxsak». Man glömmer likväl, att ingen stormakt i
nutiden vill undvara en stark krigsflotta, aldrahelst
då handelsflottan är så stor som den tyska, f. n.
den tredje i världen.
Från dessa stämningar och betraktelser är, som
lätt inses, vägen till den politiska aktionen icke lång.
I själfva verket har denna ock varit det sätt, hvarpå
Engelsmännen sökt hålla Tyskarne från sig.
Oförmögna att på det privata lifvets täflingsfält hålla dem
stången och obenägna att med tullmurar skydda
sig (Chamberlains förslag), ha de tillgripit de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
