Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag tycker ni blifvit alla så gamla
Och färdiga nästan att genast ramla.
Men hvad värre är, ni blifvit så fula,
Och edra kroppar ha blifvit gula.
Man står för en gudaskara, och vips
Så har man ett hästlass med gammal gips!
Apollo, du skönaste ibland skaran,
Som möter trotsigt med bågen faran,
Ditt högra ben lär ha fallit ned,
Och hufvet lär sitta en smula på sned;
Så säger åtminstone en tysk docent,
Och då är det sant, som det vore på prent.
Och, Venus Milo, din hals är för lång.
Diana, for släpigt man funnit ditt språng.
På Diskuskastarn man tröttnat att vänta:
Han hytter bara, men slår ej till.
Hermafroditen ju är en jänta,
Och Athene står alltför still;
Bacchos sedan, med rankan om pannan,
Skulle hållits en smula ljus,
Tittat kanske för djupt i kannan,
Bär för tungt på sitt ädla rus.
Och skrapa, Skrapare, dina lemmar rena
Från rutten bildnings klassiska smuts,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
