Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CECILIA.
Ja, de ha rakt velat förgöra mig. Man har
plågat mig — misshandlat mig — trampat mig — du
med. Jag vill inte längre vara deras slafvinna
<—-din fånge. Gä, fångvakterska!
AMMAN.
Men J har inte lof att lemna edra rum — visa
er för verlden.
CECILIA.
För verlden är jag begrafven och visar mig visst
inte. —‘Men här är min Faders boning, och der är
då ock hans Dotters rum. Här är jag nu; och man
skall endast med våld släpa mig härifrån. Lemna mig,
Amma lilla, eller jag kastar mig ut genom fönstret.
AMMAN (i det hon går.)
Himmelske Fader!
CECILIA.
Ja, himmelske Fader, hur de handtera mig!
Hvilken oerhörd grymhet. Icke nog med trenne månaders
fängelse på min sjukbädd, i mina rum. Hela
hufvud-staden är i rörelse; Slottets omgifningar, borggård,
trappor, hvimla af menniskor, som trängas för att få
se, höra Kungen — min Fader — för sista gången,
säga de. Och jag — jag — hans Dotter — mest
älskade Dotter — ensam utesluten, innestängd. Nej,
härifrån skall man åtminstone icke kunna släpa mig,
utan att mitt öra uppsnappat några ljud af
Faders-stämman — mitt öga några blickar på Fadersanletet.
Vet man hvad det vill säga, att beröfva ett barn så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
