- Project Runeberg -  Solguld och andra berättelser /
66

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ined fundersam min. Han hörde ett skarpt, fräsande
ljud som överraskade lionom. Han spottade ännu en
gång. Och åter fräste spotten i luften innan den
nådde snön. Han visste att vid femtio grader
under noll fräste spotten i snön, men denna spott hade
fräst i luften. Det var troligen kallare än femtio
grader — hur mycket kallare visste han inte. Men
temperaturen var ju en likgiltig sak. Han var på väg till
den gamla inmutningen vid vänstra armen av
Hen-dersonån där kamraterna redan voro. De hade
kommit över berget från Indian-Creek-trakten, medan han
hade gått en omväg för att undersöka möjligheterna
att om våren hämta timmer från öarna i Yukon. Han
skulle vara framme vid lägret klockan ses, visserligen
en stund efter mörkrets inbrott, men kamraterna
skulle vara där, eld skulle vara uppgjord och en varm
kvällsvard vara i ordning. Frukosten? Han tryckte
handen mot någonting som han bar under jackan.
Det låg också innanför skjortan, insvept i en näsduk,
och det låg på bara skinnet. Det var det enda sättet
att hindra skorporna från att frysa. Han smålog med
välbehag då han tänkte på dessa skorpor, var och en
ituskuren och doppad i fläskflott och med en präktig
fläskbit instucken.

Han dök in mellan de höga granarna. Vägen var
otydlig. Det hade fallit fotsdjup snö sedan den sista
släden gått fram här, och han var glad åt att han
icke hade någon släde och var lätt ekiperad. Han
hade faktiskt ingenting annat att bära än den i
näsduken insvepta frukosten. Men han var förvånad
över kölden. Det var verkligen kallt, tänkte han, då
han gned sin domnade näsa och kinderna med den vant-

66

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solguld/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free