Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 81. Grefvinnan Malin Stålsko säljer Vänersholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
921
— Ja, med största nöje.
Vi, min syster och jag, hade fått en liten underlig sydländsk
fågel till skänks af en sjökapten, hvilken någon tid bodde i samma
gård som vi.
En gammal lotterikollektör, som ofta hälsade på hos mina
föräldrar och hvilken var en utomordentligt lärd man för sin
samhällsställning, så att han till exempel kunde Grananders lilla
öfversättning af Buffons naturalhistoria på sina fem fingrar och
äfven kände de latinska namnen på de vanligaste sorterna af ogräs,
förklarade djärft, att denna fågel var den sällsyntaste som fanns
i hela Sverige och att Vetenskapsakademien icke ägde någonting
ens ditåt i hela sin uppstoppade samling. Herrskapet kan därför
förstå, hur högt värde vi satte på det lilla kräket.
Det var för öfrigt en lång historia med denna fågel. Den
hade haft sina öden, hvilka verkligen voro både underbara och
rörande.
Den omnämnde sjökaptenen hade en gång, under det att
han låg och plöjde Stora oceanen på andra sidan om Eldslandet,
varseblifvit en liten båt eller så kallad kanot, hvilken syntes
drifva för vågorna alldeles ensam oeh öfvergifven på den vida
vattenytan.
Han hade emellertig i kikaren tyckt sig förmärka, att någon
lefvande varelse rörde sig i kanoten, och som kaptenen var en
människoälskande man, lät han hålla af med fartyget ditåt för att
närmare undersöka förhållandet.
Han uppnådde snart den lilla farkosten, och döm om hans
och besättningens förvåning, då de funno i densamma en ung flicka,
en skönhet bland vildinnor med de mest konstrikt tatuerade
kinder.
Naturligtvis blef kaptenens hjärta lifligt rördt vid denna syn,
och han skyndade att taga den öfvergifna tärnan ombord och
inreda åt henne en egen liten hytt, där hon med all bekvämlighet
kunde lefva och röra sig.
En liten fågel hade varit hennes enda följeslagare i kanoten
och den följde henne äfven vid hennes inflyttning ombord på
fartyget. Den hoppade och flaxade omkring henne hvart hon gick
ombord och sof på en liten pinne öfver hennes hängmatta.
Kaptenen, som till följd af sina, mångåriga resor var en
mäkta språkkunnig man, försökte att kommunicera sig med den
besynnerliga tatuerade flickan både på spanska, portugisiska, engelska
och — värmländska tungomålen, sade häradshöfdingen leende;
men utan framgång. Den sköna tatuerade svarade endast på ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
