Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. 47. Huru »Solen i Karlstad» betalar sin skuld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
514
grefvinnan Isabella, komedi kan jag ej spela med henne, älska henne
kan jag alldeles inte, ty hon har varit förskräckligt falsk mot mig,
och det är därför allra bäst både för mig och för henne, att vi
aldrig råkas.
Och därvid blef det.
*
Grefvinnan Louise Lohufvud och grefve Conrad Stålsko reste
tillsammans i affärer för godsets räkning upp till Stockholm.
Tilda skulle som vanligt hafva följt med på denna resa.
Men den nya hushållerskan på Stora Högåker hade just då sjuknat
in, hvarför Tilda stannade kvar på landet för att ha öfversikt
öfver de andra tjänarne så godt hon kunde och orkade för
sina år
Grefvinnan reste, strax efter sedan hon intagit frukost. Hon
reste först till Karlstad, för att därifrån med deligens fortsätta
färden till hufvudstaden.
Då bordet var afdukadt och Tilda skulle gå ned i orangeriet
efter en korg drufvor åt unga grefvinnan, kom en betjänt från
Gryningsholm ridande till Stora Högåker. Han ropade Tilda an
och lämnade henne ett bref.
— Hvem är det till? frågade Tilda.
— Till grefvinnan Elsa Lohufvud, svarade betjänten och
lyfte artigt på mössan för den gamla tjotjänarinnan, som han väl
kände till.
— Jag tror det är själfva Henrik, sade Tilda.
— Ja, det är det.
Betjänten var en karlstadspojke, hvars föräldrar Tilda var
bekant med.
Tilda tog emot brefvet och skickade genast upp det till
grefvinnan Elsa.
— Skall det vara svar, Henrik? frågade Tilda.
— Ja, mamsell, svarade han.
Grefvinnan Elsa var uti biblioteket, där hon mottog brefvet.
Under tiden lagade Tilda, att betjänten fick gå in i
serveringsrummet, där hon ställde om, att han fick några
förfriskningar.
Därefter gick Tilda åter ut i akt och mening att gå till
orangeriet.
— Tilda! ropade emellertid Elsa genom det öppna fönstret,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0514.html
