Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. 26. Jerger gör ett betydelsefullt fynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
333
— Hvad?
— Än om jag fått min käresta.
— Jerker talar så underligt.
— Låt oss lämna detta ämne, lille Edmund, sade Jerker.
Nu är det julafton. Den signade kvällen. Edmund kan inte se
julljusen. — Men nu äro de tända!
*
Det blef stor uppståndelse på Funkhammar, då underrättelse
från Stockholm om Edmunds återfinnande ankom dit.
Hans mor, som aldrig varit riktigt frisk efter barnets
försvinnande, blef till den grad betagen af glädje, att hon ej
förmådde bära densamma utan sjönk vanmäktig ned mot golfvet.
Sorgen kan bedöfva, men glädjen kan det äfven, då den
kommer så oväntadt, att man har svårt för att tänka sig, att den
är annat än en irring.
Lyckligtvis blef frun strax väckt igen af egen kraft och nu
kom resignationen.
Hon trodde ej på brefvet.
— Helt säkert är brefvet sant, sade däremot hennes man, och
jag reser genast till Stockholm för att hämta hem vår son.
— Och Jerker skulle ha funnit honom?
— Ja.
— Men det var ju Jerker, som sålde Edmund.
— Slå bort dessa onda tankar, min kära, sade hennes man
Jag är alldeles viss om, att dessa misstankar varit alldeles
orättfärdiga. Jag är viss om, att Jerker blifvit på det mest hårda
sätt misskänd ...
— Men mor i Storgården sade ...
— Det är en satans käring, som jag aldrig har trott, och
jag har hört mig för om saken samt blifvit underkunnig om, att
käringen ville skada Jerker blott för att skilja honom från
hennes dotter Elsa, som käringen ville ha förnämt gift. Käringen
höll sig inte för god att vilja sälja sin dotter till en ...
— Säg inte ut ordet. Jag tror ej, att så är, i alla fall. En
anor kan ej vara så hjärtlös mot sitt barn.
— Må vara hur som helst. Hon fick i alla fall Jerker skild
från Elsa, och jag tänker, att den forna bondflickan skulle hafva
känt sig bra mycket lyckligare som kuskhustru här på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0333.html
