Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. 25. Brefvet från Axel Lejonman och följden däraf
- Kap. 26. Jerger gör ett betydelsefullt fynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
327
Humboldt, förstklassig ångare. Direkt förbindelse mellan Hamburg
och Buenos Ayres, hvarjämte tiden för afgången stod angifven.
— Gud ske lof! sade friherrinnan Lejonman. Nu är jag af
med henne för alltid.
Hon ämnade rifva sönder brefvet och tidtabellen. Men så
kom hon att tänka på, att hon kanske skulle kunna behöfva dem
af en eller annan orsak, hvarför hon lade in dem i en lönlåda i
sin byrå.
*
Kap. 26.
Jerker gör ett betydelsefullt fynd.
Skallgångar hade gjorts efter Jerker i trakten af Resesjön,
men man hade ej funnit honom, och man hade tagit för gifvet,
att han gått vilse i skogen och omkommit.
Detta var emellertid ingalunda förhållandet.
Visserligen hade Jerker gått vilse, så att han aldrig kommit
till Resesjön. Han hade gått rundt i skogen och kommit tillbaka
till samma ställe flera gånger samt började just frukta, att
det skulle gå honom illa.
Han hade föröfrigt varit så illa till mods, att han fruktade
lika mycket för sitt förstånd, som för sitt lif; ty snart skulle han
svälta ihjäl, om han ej finge hjälp, det förstod han.
Men hur det var, träffade han till slut på en enslig boning,
där han för ett par skilling fick tillhandla sig en kaka bröd och
en skvätt mjölk.
Han frågade där, om det var långt till sjön.
Han menade naturligtvis Resesjön, fast han inte sade det,
och han trodde, att gumman i stugan också menade Resesjön, då
hon sade, hvilken väg han skulle gå.
Han gick den anvisade vägen, och han förundrade sig öfver,
att naturen ej var så vild, som han tyckte, att den borde vara;
men han fortsatte dock sin väg i den angifna riktningen, och så
kom han fram till ett stort vatten.
Men inte var det Resesjön, det såg han då genast. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:53:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/solenikd/0327.html
