Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 20. Ett frieri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
242
— Ja — kanske — —.
— Ni ger hälften, jag den andra hälften.
— Hvarför inte.
— Det är pittoreskt.
— Alldeles som i teaterpjeserna.
— »Min käre Axel», sade Örnnäbb, vändande sig till honom,
»du sätter dig väl icke emot, att din fru mor tar något litet af
sin rikedom och gifver åt den stackars föräldralösa flickan?»
— Min mor gör med sin förmögenhet, hvad hon behagar,
svarade Lejonman, gifvande sin röst ett ädelt tonfall, som mycket
imponerade isynnerhet på friherrinnan. Han fortsatte efter
en kort paus: »Och jag skall alltid med glädje minnas, att hon
begagnat en del af sina penningar till ett så godt och
behjärtansvärdt ändamål.»
Friherrinnan steg upp och föll sin son om halsen, tryckte
honom till sitt hjärta och tackade honom för hans ädla tänkesätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>