Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 11. Mor Kitta menar, att det är troll med i spelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
89
— Visst kan jag. Men bäst vore, om man visste det förut,
ty i annat fall — — —
— Hvad?
— I annat fall får man kalla trollen till dans — — —
— Kan I det?
— Det kan jag.
— Hvad vill I ha för det?
— Jag skall tänka på det.
— Gör det, mor.
— Ja, jag skall det.
— När får jag komma åter?
— I morgon.
— Jag skall komma.
— Men var beredd på, att Jerker får se märkliga ting.
— Jag?
— Lita på det.
— Skall jag följa med upp på Reseberget?
— Det skall han.
— Men jag kan inte besvärja — — —
— Låt det bli min sak.
— Hvarför skall jag med?
— Trollen behöfva någon att — — —
— Ta’ kanske! utropade Jerker och blef hvit som mjölk i
pannan.
— Om de kunna, ja!
— Pocker skall väl utsätta sig för sådant.
— Är han rädd, hä?
Mor Kitta såg på sned på honom.
— Inte rädd precis — men — — —
— Har han dåligt samvete — hä?
— Nej, mor Kitta, det har jag inte.
— Törs han möta skam i skogen?
— Ja!
— Då behöfver han inte frukta för trollen heller, har han
blott kallt och hvasst stål med sig och kyrkogårdsmull i fickan
att strö kring sig och — — —
— Hvad mer?
— Det skall han få höra sedan. Kom igen i morgon.
— Jag skall komma. — Men det är allt en annan sak, som
jag ville tala med mor Kitta om — — —
— Jag vet — om Elsa.
— Nej, där högg mor i sten. Om henne fick jag svar
häromsistens, då jag var här och af henne själf, då jag mötte henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
