Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL XII.
333
om
bönföllo hans bemedling hos kejsaren. Han lofvade det och
höll ord.
Svenska hären intågade (1706) i Saxen. Invånarne, som ännu
mindes Baners tider, flydde i början till stor del ur landet,
medförande sin redbaraste egendom. Till sin förvåning funno de snart,
huru svenskarne inqvarterade sig så stilla, som om det varit under
djupaste fred; intet öfvervåld gjordes, intet togs utan kontant
betalning. Derimot utskrefs en dryg krigsskatt, hvarigenom snart
både invånarne och konung August gjordes benägna för ett snabbt
slut på kriget. Med hjelp af de medel, som så inflöto, blef
svenska hären å nyo uppklädd samt rikligen försedd med alla
erforderliga förråd; i hvarje regemente upprättades en sparbank, der
soldaterna insatte sina förvärfvade penningar. Konung August fann
sig ändtligen nödsakad att samtycka till fred, hvilken afslöts i Karls
högqvarter, slottet Alt-Ranstädt, nära Lützens märkvärdiga slagfält.
August afsade sig Polens krona, erkände Stanislav som polsk konung
och utlemnade förrädaren Patkull, hvilken han, för att ställa sig in hos
Karl, redan förut låtit fängsla. Karl, annars vanligen mild och i mycket
framom sin tid, lät halft annat år efter fredsslutet Patkull, krigets
anstiftare, utan förskoning enligt lagens bud undergå ett af de på den tiden
brukliga pinsamma dödsstraffen. Då efter fredsslutet svenska hären
bröt upp ur sina ståndqvarter, följdes regementena miltals af
befolkningen, som under väns’apsbetygelser, ja med tårar i ögonen,
tog afsked af de godmodiga indelta soldaterna, som, trogna sin
hemorts vanor, på mångfaldigt sätt hjelpt sina värdar vid de
landtliga bestyren. I Schlesien mottogos svenskarne med jubel af
invånarne, hvilka visade sin tacksamhet för de lättnader, som Karl
lyckats för dem utverka af kejsaren.
Men tsar Peter bade under tiden icke varit overksam. Sedan
han eröfrat Nöteborg, hvars namn han betydelsefullt nog ändrade
till Schlüsselburg, påbörjade han 1703 grundläggningen af Rysslands
hufvudstad, det stolta Petersburg vid Nevas mynning; arbetarne,
med våld hemtade från alla delar af det ofantliga riket, dogo
hoptals, dels af öfveransträngning, dels för det osunda klimatets skull,
dels ock under svenskarnes försök att hindra verket; men de luckor,
som så uppstodo i deras led, fyldes ständigt af nya skaror. At brist
på nödiga redskap måste man i början lång väg framvälta stenar
med handkraft och bära jord i täcken och kappor. Men för tsarens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
