Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF II ADOLFS INRE STYRELSE.
241
Städers grundläggning. Bergverk och näringar.
Gustaf Adolfs regering framkallade ock en stark kraftutveckling
på den borgerliga verksamhetens område. Äfven här ingöts under
konungens inflytelse en bragdstor, fosterländsk anda.
Mot danske konungens förmodan hade Sverige lyckats gälda
Elfsborgslösen. Kristian, som redan låg i underhandlingar med
Sigismund, hvilken sökte få Elfsborg upplåtet åt sina
bundsförvandter, spaniorerna, fann sig nödgad att enligt fördraget upplåta det
åt dess rätte egare. Fästet, var då i uselt skick; det midt imot
liggande Göteborg var nedbrändt, och i de kringliggande häradena
voro skogarne nedhuggna. Gustaf Adolf tog genast den återvunna
besittningen i ögonsigte: han förordnade nu, att Göteborg skulle åter
uppföras samt förläggas på fasta landet ett stycke från älfvens
utlopp. Staden fick 1621 vidsträckta privilegier, genom hvilka den
blef en med stora rättigheter utrustad fristad. Den befolkades med
inkallade bolländare, hvilka fingo religionsfrihet, tullfrihet samt 16
års skattefrihet. Kejserlig rätt skulle der gälla jämte den svenska.
Anstalter gjordes att här grunda en handelsverksamhet i stort
omfång. Under ledning af en skarpsinnig holländsk affärsman
upprättades ett handelssamfund, kalladt söderkompaniet, hvilket skulle
drifva handel på de främmande verldsdelarne. Från Göteborg skulle
kompaniets fartyg gå till segels, och der skulle de vid återkomsten
lossa sina varor; kompaniet skulle ock ega rätt att i svenske
konungens namn afsluta förbund med regeringar i främmande
verldsdelar och der anlägga nybyggen. Tidens trångmål gjorde dock, att
framgången ej på länge svarade mot de stolta planerna.
För att framkalla ökad rörelse och företagsamhet lät Gustaf
Adolf anlägga nya städer i flere delar af riket. I Norrland, der nya
stadsplatser redan i faderns tid utsetts, grundlade eller nydanade
han Söderhamn, Sundsvall, Umeå, Piteå, Luleå och Torneå. I
Finland uppstod Gamla Karleby, Ny-Karleby, Nystad och Käksholm.
I Vestergötland anlades Alingsås och Borås, af hvilka den senare
var ämnad till hufvudort för landskapets af ålder idkade
gårdfarihandel,
At bergsbruket egnade konungen oaflåtlig uppmärksamhet. Han
inkallade utländske bergsmän, gjorde nya anläggningar och gaf
berg-Sjögren, Svensk hist. läsebok.
16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
