Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
REFORMATIONSTIDEHVARFVETS SENARE SKEDE.
lagmän och häradshöfdingar skulle personligen vara till städes.
Konungs räfst, som ätven på många år ej hållits, skulle åter införas, på
det både kronan och andra måtte veta, hvad dem med rätta tillkomme.
Behofvet af en stående, fullt utbildad krigsmakt af inhemskt
ursprung hade gjort sig gällande, hvarför ock genom denna
riksdags beslut grund lades till ett ständigt knektehåll. Hvarje landskap
skulle hålla ett visst antal ryttare och knektar i enlighet med
hertigens förslag. De skulle i fredstid lönas af kronans årliga ränta,
men i krigstid underhållas af det landskap, hvarifrån de utgingo.
Redan denna riksdag röjer, som man ser, i starka drag, huru
numera en hård och blodbesudlad, men kraftig och säker hand förde
styret.
Karl IX:s krig med Polen och Ryssland.
Karl insåg allt för väl, att striden mot Sigismund och katolska
kyrkan ej var slut med Stångebro slag, utan blott på fullt allvar
börjad. Samtidigt med riksdagen i Linköping höll Sigismund en
polsk riksdag i Varsjav, då han öfverlemnade Estland till Polen och
af detta rikes ständer fick löfte om understöd, i fall kriget förnyades.
Han inlät sig i förbund med katolska makter, synnerligen Spanien,
som lofvade honom krigsskepp; öfven konungen i Danmark var i
hemlighet verksam till Sigismunds fördel. Å sin sida underhandlade
Karl om förbund med drottning Elisabet i England, senare äfven
med konungen af Frankrike.
Beslutsamt flyttade Karl redan på sommaren 1600 kriget in
på fiendens eget område, då han med en ansenlig här öfvergick till
Lifland och i början hade framgång. Men sedan den polske
fältherren Zamoisky anländt med en välrustad här, återtog denne
svenskarnes flesta eröfringar och nödgade Karl att återvända. Midt i
Lifland innehades imellertid fortfarande det lilla fästet Volmar af
svenska trupper, anförda af Jakob de la Gardie och Karl Karlsson
Gyllenhjelm. Under tre månader försvarade dessa båda män fästet
mot hela den polska bären med ett hjeltemod, som väckte fiendens
beundran. Slutligen nödgades de dagtinga och måste då båda gifva
sig fångna. De la Gardie hölls 5 år i ett jämförelsevis mildare
förvar; men Gyllenhjelm, som var Karls naturlige son, måste
tillbringa 12 år i ett ohyggligt fängelse, der han under lång tid hölls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
