Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TORGILS KNUTSSON.
75.
dighet var, erlägga krigsgärd, fastän påfven af denna orsak till
Sverige affärdade ett af hotelser uppfyldt bref. Till kronan
återfordrade han äfven gods och egodelar, som kyrkor under den
framfarna tiden med orätt slagit under sig.
Torgils Knutssons styrelse vann af alla välförtjent pris. Också
qväder derom rimkrönikan:
Då stod i Sverike väl, så,
att sent skall der bättre stå.
Tredje korståget till Finland. De vilda karelerna i östra
Finland anstälde vid denna tid mot sina kristna grannar täta
plundringståg, under hvilka de icke skonade någon ålder eller något kön,
och visade dervid sådan grymhet, att de till och med läto flå sina
fångar lefvande eller utsleto deras inelfvor, För att hämnas detta
ofog och genom våldsverkarnes undertryckande skaffa rikets östra
gräns större trygghet, företog Torgils Knutsson, scdan han utrustat
en stor flotta, ett korståg till Finland. Många af karelerna
underkastade sig då och antogo den kristna tron. För att betrygga den
gjorda eröfringen, anlades fästet Viborg, som försågs med stark
besättning och tillräckliga förnödenheter. Marsken återvände derefter
till Sverige.
Under marskens frånvaro företog befälhafvaren på Viborg ett
tåg till det närbelägna hednafästet Käksholm (finska Käkisalmi, egl.
göksund). Fästet föll, sedan mången hedning der blifvit slagen,
och Karelens fjorton härad lades nu under Viborg. Men genom
denna gränsernas utvidgning kom Sverige för första gången i fiendtlig
beröring med ryssarne, som länge med missunsamma blickar sett
svenska maktens tillväxt. Ryssland var dock ej då, såsom nu,
sammanslutet till ett enda väldigt kejsarrike, utan bestod af fere
samhällen, af hvilka några lydde under de vilda mongolerna: närmast
till svenska gränsen låg den rika staden Novgorod, hvilken var
sjelfständig och innebade stora besittningar; det var egentligen denna
stad, som nu sökte sätta en gräns för svenskarnes framsteg.
Sedan
ryssarne en gång förgäfves stormat Viborg, vände de sig med stor
öfvermakt mot Käksholm, kringrände borgen och gjorde ständiga
anfall natt och dag. Besättningen, som var fåtalig och dertill nästan
alldeles utsvulten, höll dock länge bjeltemodigt stånd; till slut, då
de få öfverlefvande männen blifvit bragta till det yttersta, gjorde de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
