Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Kooperationen - Konsumentkooperationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kooperationen
liggjort, att distributionsomkostnaderna vid föreningarnas detalj
försäljning genomsnittligt hållit sig på så låg nivå som 9 à 10 % av
försäljningssumman.
Med avseende på Kooperativa förbundets finansiering må nämnas,
att dess insatskapital och egna fonder vid 1926 års slut överstego 10
milj. kr. samt att förbundet i inlåning på bankmässiga räkningar hade
en behållning av c:a 38 milj. kr., insatta av anslutna föreningar och
Kooperativa förbundets kvarn iTre kronor» (Stockholm).
deras medlemmar. Härigenom är förbundet i praktiken helt oberoende
av kredit från utomstående.
Så länge den svenska konsumentkooperationen hade känning av
otillräcklig tillgång på kapital, begränsade den sig så gott som uteslutande
till distributiv verksamhet, och denna i sin tur var i huvudsak
inskränkt till matvaruområdet. Det är först under åren efter världskriget,
som ändring härutinnan skett genom upptagande av produktion i
åtskilliga former. Många av de större föreningarna äga egna dylika
företag, särskilt inom bageri- och charkuteribranscherna, och Kooperativa
förbundet bedriver numera tillverkning ej blott inom livsmedelsbran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
