Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Bostadsfrågan - 2) Åtgärder för bostäders uppförande - Det allmännas åtgärder - Bostadskooperation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bostadsfrågan
mycket god beskaffenhet. Till ledning och hjälp för egnahemsbyggare
ha utarbetats typritningar, som stått att erhålla för billigt pris.
För närvarande föreligger ett förslag om definitivt ordnande av bland
annat sådan kreditgivning, som nu bedrivits ur statens
bostadslånefond. Sålunda åsyftar förslaget att bereda tillgång till sekundär
bostadskredit i allmänhet för såväl hyreshus som kooperativa
bostadshus och egnahem. I den mån primärkredit icke erhålles i annan,
lämpligare ordning, kan jämväl sådan kredit enligt förslaget beredas.
Närmast åsyftas härvid kredit för egnahem och liknande bostadshus i
förstäder och mindre samhällen.
För ändamålet skall enligc förslaget inrättas en enskild
kreditorga-nisation, delvis efter mönster från stadshypotekskassan och
stadshypo-teksföreningarna, alltså bestående av en obligationsutgivande
centralkassa, förbunden med solidariskt ansvariga låneförmedlande föreningar.
Staten skall enligt förslaget tillskjuta en grundfond på 20 milj. kronor
(i statsobligationer). Verksamhetsområdet är avsett att omfatta alla
städer och organiserade stadsliknande samhällen, men ej den rena
landsbygden. Belåningsgränsen är satt till tre fjärdedelar av
fastighetsvärdet. Slutligen förutsättes, att kommunerna tills vidare, i mån av
behov, skola bereda kooperativa bostadsföretag viss ytterligare kredit.
Långivningen är enligt förslaget, i motsats till den statliga
kreditgiv-ningen ur egnahems- och bostadslånefonderna, icke förbehållen allenast
för nyproducerade bostäder.
Bostadskooperation. Storstaden är ju en produkt av
industrialismen, som i vårt land daterar sitt genombrott från 1870-talet.
Bostadsnöd och överbefolkning i städerna var ett resultat av denna frammarsch,
och därför spårar man de första bostadskooperativa sammanslutningarna
till dessa tider. Under årens lopp ha bostadsföreningarna blivit flera och
flera i de större städerna, men dock äro de till tiden före världskriget
övervägande små splittrade företag, omfattande ett eller ett par hus var.
Under krigsåren tog bostadskooperationen stark fart framför allt i
Stockholm, och ett stort antal bostadsföreningar tillkommo, men många
av dessa voro egentligen inriktade på att till förmån för fastighetsägare
avyttra bostadslägenheter och därigenom kringgå då gällande
lagbestämmelser mot hyresstegring. I regel drevo de själva ingen
byggnadsverksamhet .
Även om dessa föreningar sålunda ur social synpunkt lida av
påtagliga brister, ha de lämnat ett betydande resultat därutinnan, att de
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
