Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Arbetsgivare och arbetare - 2) Arbetsmarknad och arbetslöshet - Arbetslösheten och dess bekämpande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsgivare och arbetare
Arbetslösheten och dess bekämpande. Arbetslösheten såsom
massföreteelse var ett i Sverige relativt okänt begrepp före världskrigets
utbrott år 1914. Under vintermånaderna förekom visserligen normal
säsongarbetslöshet inom en del av klimatiska förhållanden beroende
yrken, men densamma koncentrerade sig i huvudsak till de större
städernas byggnads- och grovarbetarkår och påkallade icke någon större
uppmärksamhet från samhällets sida. Med krigsutbrottet följde den första
mera märkbara rubbningen å landets arbetsmarkna,d, men den då
framträdande arbetslösheten för byttes under de följande krigsåren i en
tidvis ganska kännbar brist på arbetskraft till följd av den extraordinära
högkonjunkturen inom näringslivet. Driftsinskränkningar av större
mått vidtogos endast inom textil- och stenindustrierna; därutöver
förekom knappast arbetslöshet annat än inom sådana av den
begränsade spannmåls- och råvarutillgången beroende yrken som bageri- och
målerifacken. Med ett mindre avbrott vid tiden för vapenstilleståndet
fortsatte den industriella högkonjunkturen även efter krigets slut och
nådde sin kulmen år 1920, då den avlöstes av den hela världen
omfattande s. k. fredskrisen. Dittills hade industrien sugit till sig så mycken
arbetskraft, att jordbruket tidvis lidit svår brist därpå, men i och med
omslaget förändrades situationen. Vid årsskiftet 1921/22 beräknas
arbetslösheten i landet ha berört över 160,000 personer. Näringslivet liar
visserligen sedan dess stegvis förbättrats, och arbetarantalet i industrien
torde numera uppgå till samma storlek som före depressionsinbrottet
år 1920. Arbetsmarknaden har emellertid under de gångna åren
tillförts nya årsklasser arbetssökande, och de amerikanska
invandringsrestriktionerna, som begränsat utvandringen, ha likaledes bidragit att
vidmakthålla arbetslöshetsfrågans aktualitet. Antalet hjälpsökande
arbetslösa har under de sista åren aldrig understigit 10,000 personer
och har under vintermånaderna uppgått till det två- à tredubbla.
För att närmare undersöka arbetslöshetsläget anordnades i maj
månad 1927 en allmän arbetslöshetsräkning, vilken gav till
slutresultat 60,000 arbetslösa personer, därav 2,000 kvinnor. Dessutom
liar approximativt beräknats, att c:a 15,000 arbetslösa funnos å orter,
som icke berördes av arbetslöshetsräkningen. Siffrornas storlek
förklaras delvis av att räkningen inföll vid en för nordliga Sverige
ogynnsam tidpunkt på året, nämligen vid den intervall som alltid
inträffar mellan skogsavverkningarnas slut och timmerflottningens
början. Anmälningssiffrorna för de av dessa säsongförhållanden
beroende arbetarna voro därför oproportionerligt stora. Hela antalet
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
